Vargangrepp på får och då även kostnaden för skadeersättningar förväntas öka kraftigt vid en expansion av vargstammen i södra Sverige. Foto: Jan Henricson
Kostnaden för rovdjur kan öka snabbt i södra Sverige
Kostnaden för rovdjursskador är per rovdjur betydligt lägre i län med många rovdjur. Det konstaterar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i en ny studie.
Katarina Elofsson, institutionen för ekonomi, SLU.
Inom ramen för forskningsprojektet ”Kostnader för rovdjur – kompensation och förebyggande åtgärder” som finansieras av Naturvårdsverket genom Viltvårdsfonden, beräknas ersättningskostnaderna för skador orsakade av lodjur, björn och varg. Föga förvånande är kostnaden per individ lägre i län med många rovdjur där tamdjursägare under lång tid skaffat sig kunskap och metoder för att skydda sin boskap och jakthundar.
Stora kostnader för samhället
Forskarna drar slutsatsen att en fortsatt expansion av främst varg söderut kommer att kosta samhället stora summor.
– Utifrån de här resultaten kan vi förutsäga att en expansion av vargpopulationen söderut kommer att medföra ganska stora kostnader i termer av rovdjursskador, åtminstone på kort och medellång sikt, säger Katarina Elofsson i ett nyhetsbrev på Naturvårdsverkets hemsida.
Däremot innebär en ökad koncentration i län med redan etablerade rovdjursstammar lägre kostnader per rovdjur, och det gäller främst varg.
Siffrorna visar marginalkostnaderna för varg, lo och björn i form av ersättning för skadade eller dödade husdjur. Ren finns inte med i kostnadsberäkningarna då ersättningsreglerna ser annorlunda ut än för får och nötkreatur. Källa och diagram: SLU.
– Det beror framförallt på att tillgången till får är större i södra Sverige. På platser där man sällan har rovdjursangrepp kan enskilda rovdjur hinna ställa till med en hel del skada. De lantbrukarna har inte anpassat sin verksamhet utifrån rovdjursförekomst, säger Katarina Elofsson.
En källa till konflikt
Studien visar på stora skillnader i kostnaden. För varg ligger Uppsala län i topp med en kostnad på 1067 euro per varg, vilket kan jämföras med Jämtland och en kostnad på 17 euro per varg. Där är då inte skadorna på ren inräknade, enligt SLU på grund av andra ersättningsregler.
Ett av projektets delmål är att beräkna kostnaden för rovdjur i Sverige, där även skadeersättningar och förebyggande åtgärder ska vägas in i ett ekonomiskt perspektiv.
– Det här är en källa till konflikter mellan stad och landsbygd och man har ofta en polariserad syn på de här kostnaderna. Från ena sidan har man hävdat att de är väldigt små och från andra sidan att de är gigantiska. Vi ser att kostnaderna varken är försumbara eller enorma, sanningen ligger någonstans däremellan, säger Katarina Elofsson.
Rovdjurens påverkan på jaktens värde och jordbrukets minskade produktivitet är frågor som kommer att studeras inom ramen för projektet.
Kostnader för rovdjur
Projektet finansieras av Naturvårdsverket genom Viltvårdsfonden.
De tre rovdjuren man har tittat på är björn, lodjur och varg.
Det är marginalkostnaderna för rovdjursförekomst som beräknas, det vill säga vad ytterligare en individ av varg, lo eller björn skulle kosta i form av ersättning för skadade eller dödade husdjur.
En slutsats är att i de län där det redan finns stabila rovdjurspopulationer blir kostnaden för ytterligare en individ lägre än på andra håll i landet.
Störst skillnad i marginalkostnad är det för varg, som i Uppsala län skulle kosta 1 067 euro, utifrån 2012 års ersättningsnivåer för rivna får och nötkreatur. Lägst kostnad för varg har Jämtlands län, 17 euro. En viktig orsak till de låga ersättningskostnaderna i Jämtland är att skador på ren inte räknas in.
Ytterligare lodjur skulle kosta mest i Skåne och minst i Västerbotten och Norrbotten.
För björn är marginalkostnaden störst i Halland och Västra Götaland, som inte har stabila björnpopulationer, och minst i Norrbotten.
En annan slutsats är att även om björnstammen, som i dag i flera områden är större än de uppsatta miniminivåerna, skulle minska så skulle det inte påverka samhällets kostnader för rovdjursersättningar i någon större utsträckning då kostnaden per björn i björnens kärnområden inte är särskilt hög.
Källa: Naturvårdsverket.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
