Vad gäller antalet sälar som får fällas så ligger förslaget på ungefär samma nivå som i fjol. I Kalmar och Östergötland föreslås en ökad avskjutning på gråsäl. I Västra Götaland föreslås en ökning av antalet knubbsälar som får fällas.

Förra året fick 480 gråsälar skjutas under skyddsjakt men knappt hälften blev skjutna. Detsamma gäller skyddsjakten på knubbsäl. Där verkar man heller inte vara i närheten av att skjuta det antal som Naturvårdsverket beviljat.

Annans jaktområde

Jakttiderna föreslås också bli oförändrade.

2015 införde Naturvårdsverket regeln om jakt på annans jaktområde där det inte krävdes tillstånd för att jaga på annans område, däremot skulle jakträttshavaren kontaktas innan jakten startade.

Naturvårdsverket gör nu bedömningen att möjligheten till skyddsjakt på annans område inte är nödvändig och att jakträtten är en rättighet med starkt skydd och att det inte finns skäl att inskränka den rättigheten. Därför menar Naturvårdsverket att det inte finns tillräckligt starka skäl för att tillåta jakt på annans jaktområde.

Kritiserad regel

Naturvårdsverket vill även i år ha kvar den hårt kritiserade regeln att skyddsjakt bara får ske efter sälar som befinner sig inom 200 meter från en plats där fiske bedrivs och där sälar orsakat skador på fiskeredskap, eller tagit fångst från redskapen.

– Liksom vid föregående års beslut anser Naturvårdsverket att det krävs en tydlig koppling mellan den skyddsjakt som får bedrivas och behovet av att förhindra allvarlig skada på fiske. Förändringen av villkoret föregående år syftade till att förtydliga var skyddsjakten får bedrivas med en klarare gränsdragning samt ett mera begränsat tolkningsutrymme. Bedömningen är också att skyddsjakt i många fall gått att genomföra även med det nu rådande villkoret, säger Nils Mårtenson, handläggare vid viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Förslaget har inte skickats på remiss till yrkesfiskare eller jägarorganisationer, bara till länsstyrelserna, Varför?

– Vid årets handläggning av besluten om skyddsjakt efter säl på Naturvårdsverkets eget initiativ har en bedömning gjorts att det underlag som krävs uppnås via samråd med andra berörda myndigheter. Handläggningen har därmed inte omfattats av något remissförfarande.

Men är inte fiskarnas och jägarnas synpunkter viktiga i sammanhanget?

– Jägare och fiskares synpunkter är viktiga och de beaktas kontinuerligt under året. Det går när som helst att lämna synpunkter och idéer kring hur skyddsjakten efter säl ska bedrivas för att fungera så bra som möjligt. Hur enskilda beslut sedan utformas är dock beroende av en rad olika faktorer där inte minst gällande regelverk spelar en avgörande roll. Vidare är Naturvårdsverket i högsta grad medveten om de problem och de svårigheter många fiskare upplever kopplat till sälfrågan och att det finns generella skyddsjaktsbeslut är i sig ett resultat av detta, säger Nils Mårtenson.

Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent, tycker Naturvårdsverkets agerande är märkligt. Foto: Jan Henricson

På Jägareförbundet är man mycket förvånad över att varken yrkesfiskarna eller jägarna, de som ska bedriva skyddsjakten, har fått tycka till om Naturvårdsverkets förslag.

– Gränsen tvåhundra meter har allvarligt försvårat jakten och det visar sälforskaren Sven-Gunnar Lunneryd i sin rapport, säger Hans Geibrink.

I rapporten konstateras att ”Naturvårdsverkets nya begränsning av skyddsjakten är till hinder för en effektiv begräsning av skador i områden där det är många skadegörare.”

– Det ser vi också i avskjutningen som sjunkit rejält. Säljakten på den sena vårisen är definitivt borta i och med dessa nya regler, säger Hans Geibrink.