Riksdagsledamot Lina Nordquist (L).

I motionen pekar Lina Nordquist på att den svenska rovdjurspolitiken ska syfta till att värna biologisk mångfald, möjliggöra lantbruk och en god vardag i hela landet.

– Detta förutsätter ett samförstånd och ett gott förhållande mellan staten och de människor som drabbas av rovdjursskador, skriver Lina Nordquist i motionen.

Värdefulla jakthundar

Hon pekar bland annat på att en tränad jakthund knappast kan jämföras med en nyinköpt valp, då jakthunden under sin träning gått åtskilliga dyra kurser och tränats otaliga timmar för att utveckla jaktlig förmåga och skicklighet.

Regeringen bör därför enligt motionen utvärdera kostnaderna för rovdjursskador och regelbundet, i samarbete med aktörer som SLU, Jordbruksverket och Viltskadecenter, ta fram beräkningar av genomsnittliga direkta kostnader för förlust av hundar och andra tamdjur.

Statens ansvar

Enligt Lina Nordquist bör en ny ersättningsmodell övervägas med grund i dessa beräkningar och den av Viltvårdsfonden finansierade forskningen om styrmedel vid SLU och Naturvårdsverket.

– Det är rimligt att staten tar ett ansvar för dessa kostnader, eftersom staten uppmanar till lantbruk genom den av riksdagen beslutade nationella livsmedelsstrategin och till jakt med hund genom jaktförordningens regelverk för viltvård. Forskning visar dock att avslagen på ansökningar om utbetalningar är oproportionerligt många i län med hög vargförekomst. Sådan ojämlikhet över landet är oacceptabel och måste motverkas, skriver Lina Nordquist i sin motion.