Publicerad 24 december 2021 - 09:00

Jägarnas datainsamling innebär en särskild typ av forskningskommunikation. Foto: Jan Henricson

Forskningsprojekt: Talar jägare och forskare samma språk?

Hur går kommunikationen till mellan jägarna som samlar och rapporterar in data och forskarna som är intresserade av resultaten?

I Sverige har jägare sedan länge rapporterat in avskjutningsdata till Svenska Jägareförbundet. Denna inrapportering är och har varit en viktig del i övervakningen av vilt i Sverige. För vissa arter är avskjutningsstatistiken det enda befintliga indexet som speglar populationstrender.

 

Allt viktigare bidrag

Sådana bidrag till forskning och viltövervakning från frivilliga (exempelvis lokalbefolkning, jägare eller fiskare) blir allt viktigare. Datainsamling från frivilliga gör det möjligt att täcka in stora områden och samla in en stor mängd data som skulle vara omöjlig, eller väldigt dyr, att samla in för ett enskilt forskarlag eller en myndighet utan hjälp från frivilliga, så som exempelvis jägare.

En sådan datainsamling innebär en särskild typ av forskningskommunikation. Forskarna eller förvaltningen behöver formulera vilken typ av data de önskar, varför, och hur underlaget ska skickas in.

 

Frågor i studien

Denna kommunikation mellan forskare eller förvaltande organisationer och volontärer är fokus för ett av projekten inom Mistra environmental communication: ”Talar vi samma språk? Hur jägare och deras organisationer kommunicerar om data”, där man specifikt kommer att titta på kommunikationen mellan jägare och Svenska Jägareförbundet.

I studien ställs frågor som: Hur går datainsamling till, både ur jägarens och ur Svenska Jägareförbundets perspektiv, och vilka är de huvudsakliga kommunikativa aspekterna i sådan datainsamling? Vad motiverar jägare att rapportera till Svenska Jägareförbundet och andra organisationer? På vilka sätt utmanar och/eller förstärker detta samarbete tilliten mellan parterna och för svensk viltförvaltning i stort?

 

Ett samarbete

Göran Bergqvist.

– Vi är vana vid att hantera biologiska och ekologiska aspekter av viltförvaltning, men detta är ett område där vi inte vet särskilt mycket, och definitivt behöver mer kunskap. Därför är det här projektet viktigt för oss på förbundet och för viltförvaltningen, säger Göran Bergqvist, viltövervakningsansvarig på Svenska Jägareförbundet.

Projektet är ett samarbete mellan SLU, Lunds universitet och Svenska Jägareförbundet.

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram