Forskning visar vad Dalälvens skarvbestånd helst äter

Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har märkt ett antal havsöringar och laxar för att ta reda på om de hamnar i skarvarnas mage. Nu presenterar de sina slutsatser i en vetenskaplig artikel.

Unga laxar och havsöringar som vandrar ut från uppväxtområdena i älvar och åar ut i havet äts upp av skarvar. Frågan är hur många det faktiskt rör sig om? Nu har forskare vid SLU tillsammans med danska forskare försökt ta reda på detta genom att märka lax- och havsöringssmolt i Dalälven och senare besöka skarvkolonier för att se hur många märkningar som återfinns.

– Våra data visar tydligt att fler havsöringar än laxar blir uppätna av fåglar. Odlad fisk är också mer känslig för predation än vild fisk, säger Torbjörn Säterberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande från SLU.

Flest havsöringar

Under åren 2017-2021 märktes och sattes ut 24.000 odlade smolt i Dalälven. 2019-2021 fångdes dessutom 1.500 vilda smolt som märktes och återutsattes. Det är märkningen av dessa som ligger till grund för forskarnas slutsatser.

Flest märkningar från odlad havsöring har hittats i skarvkolonierna och detta beror enligt forskarna sannolikt på att havsöringen tar längre tid på sig när den vandrar ut mot havet än laxsmolten.

Ett antal kända skarvkolonier i området skannades av under tre höstar i jakt på märkningar som passerat skarven matsmältningssystem och hamnat i spillningen.

Slutsatsen av studien blir att skarv äter en stor del av de utvandrande smolten i Dalälven, ”cirka 31 % av den odlade havsöringssmolten och 13 % av den odlade laxen”.

– Även om våra resultat tydligt visar att skarven äter en hel del av Dalälvens utvandrande havsöringar och laxar så vet vi inte hur stor betydelse detta har för laxfiskarnas livscykel i stort, säger Torbjörn Säterberg.

För att få en mer övergripande bild menar Torbjörn Säterberg att forskarna skulle behöva scanna vuxna laxar och havsöringar som återvänder till älven.

Här kan du läsa hela den vetenskapliga artikeln>>

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev