Naturvårdsverkets insynsråd består av representanter för politiska partier, näringslivet och ideella miljöorganisationer.
Den enda intresseorganisation som har plats i insynsrådet är Naturskyddsföreningen, genom sin generalsekreterare Svante Axelsson. Någon tydlig representant för brukarsidan finns inte. Sedan Södras ordförande Christer Segerstéen lämnade insynsrådet finns inte ens skogsnäringen representerad.

Regeringen bestämmer

Ledamöter i myndigheternas insynsråd utses av regeringen. För Naturvårdsverkets del vilar ansvaret för utnämningarna på miljödepartementet, där ansvarig handläggare Erik Wahlström inte anser att insynsrådet behöver ha en jämn fördelning mellan olika intressen.
– När ledamöter utses gör regeringen en samlad bedömning av rådet och utser ledamöter som kan tillföra skilda kompetenser. Det är svårt att ha med alla som skulle ha intresse av att sitta med i insynsrådet, säger han.
Enligt Erik Wahlström föreligger ingen risk för jäv eftersom insynsrådet inte är beslutsmässigt.
– Lite slarvigt kan man säga att insynsrådet är ett bollplank för generaldirektören där denne har möjlighet att informera om verksamheten och där det också finns tillfälle för ledamöterna att lämna synpunkter, säger Erik Wahlström.

Granskande roll

Svante Axelsson har varit Naturskyddsföreningens representant i insynsrådet i tre–fyra år. Han ser sig som en representant för civilsamhället och tycker det är rimligt att miljörörelsen finns med i rådet. Någon lobbying eller försök att påverka myndighetens ledning ägnar han sig inte åt i den rollen.
– Nej, för lobbying har vi andra kanaler, med debattartiklar och arbete gentemot politiker till exempel. Arbetet i insynsrådet är av granskande karaktär där vi följer upp om myndigheten följer regeringens instruktioner, jobbar mot uppsatta mål och så vidare. Med bäring på det är insynsrådets uppgift också att ge råd till generaldirektören, säger Svante Axelsson till Svensk Jakt.

Jägarna saknas
Tidigare riksdagsledamoten Bengt-Anders Johansson (M) satt i flera år i Naturvårdsverkets insynsråd. Han menar i motsats till departementets handläggare och Naturskyddsföreningens generalsekreterare att det är en viktig plattform, även när det kommer till att kunna påverka.
– Ja, utan tvekan är det så. Vid tre-fyra möten om året har Naturskyddsföreningen direkt access till Naturvårdsverkets generaldirektör, både officiellt och inofficiellt. Det är naturligtvis en tillgång för en sådan organisation, säger Bengt-Anders Johansson.
Johansson framhåller att han under sin tid som ledamot av insynsrådet var angelägen om att föra brukarnas talan. Det gällde inte minst i rovdjursfrågan.
– Jag upplevde att jag och Södras ordförande stod på samma sida när sådana ärenden diskuterades. Även om jag vet att min partikamrat Johan Hultberg är väl påläst, är det bekymmersamt att brukarsidan har så dålig representation i insynsrådet, säger Bengt-Anders Johansson.

Delade meningar

Han tycker att det vore lämpligt att en intresseorganisation som Svenska Jägareförbundet fick en representant i insynsrådet.
– När det gäller viltförvaltning är Jägareförbundets kunskaper unika. De finns inte någon annanstans i samhället. Inte ens på Naturvårdsverket. Att ta vara på dem i en regelbundet återkommande dialog med generaldirektören och verkets övriga ledning vore värdefullt, säger Bengt-Anders Johansson.
Svante Axelsson håller inte med. Han menar att jakten och viltförvaltningen är en förhållandevis liten del av Naturvårdsverkets verksamhet.
– Då är det mer angeläget att de areella näringarna finns med i insynsrådet. Någon representant för skogsbruket till exempel, säger Svante Axelsson.

”Höga krav på medlemmar i insynsrådet”

En ledamot av statliga verks insynsråd har en viktig uppgift. Enligt regeringens skrift Ledamot av insynsråd ska denne ge myndighetschefen råd. Rådet tillgodoser också behovet av en demokratisk insyn och medborgerligt inflytande i myndigheten.

De statliga verken och myndigheterna styrs på olika sätt. En modell är genom en styrelse, så är exempelvis Skogsstyrelsen organiserad. En annan är genom en nämnd och den tredje är att ledningsformen är så kallad enrådighet, det vill säga att arbetet leds av en ensam myndighetschef.

Förtroende krävs

En kartläggning och utvärdering av hur myndigheter styrs, som gjordes av Statskontoret 2014, visar att 131 av 218 myndigheter leds av en ensam myndighetschef. I 93 av dessa har regeringen valt att inrätta ett så kallat insynsråd, varav Naturvårdsverket är en.

Ledamöterna i ett insynsråd utses av regeringen. Att vara ledamot innebär ett stort förtroende, skriver regeringen i sin folder. Uppdraget kräver kompetens, integritet och engagemang.

Regeringen kan tillsätta ett insynsråd om insyn i verksamheten bedöms angelägen och om kunskap och unik kompetens på detta sätt kan tillföras myndigheten. Med ett råd tillgodoses också behovet av demokratisk insyn och medborgerligt inflytande.

Politiker får plats

Myndighetens chef, i Naturvårdsverkets fall generaldirektör Björn Risinger, är ordförande i insynsrådet, som inte kan fatta några beslut.
Sammansättningen i rådet görs med målet att få en samlad kompetens som skapar förutsättningar för ett professionellt arbete.
Eftersom insynsrollen är skild från myndighetens ledning är det möjligt för till exempel politiker och företrädare för intresseorganisationer att ta plats i rådet.
I regeringens skrift slår man fast att det i ett insynsråd inte finns någon risk för jäv eller lojalitetskonflikter, eftersom rådet inte fattar några beslut.
Höga krav ställs på personer som utses att ta plats i ett insynsråd. Personlig integritet, civilkurage, noggrannhet och öppenhet är egenskaper som ”särskilt bör prägla dem som fullgör uppdrag i insynsråden”.

Tvetydig bild av myndigheters råd

På uppdrag av regeringen gjorde Statskontoret 2014 en kartläggning och analys av hur myndigheterna styrs. Man kan konstatera att de tog sitt uppdrag på allvar – rapporten omfattar 172 sidor.

I rapportens sammanfattande iakttagelser konstaterar Statskontoret att insynsrådens funktion är ifrågasatt. Myndighetschefer och ledamöter som svarat på en enkät anser att rådets viktigaste uppgift är att ge råd och stöd till ledningen för myndigheten. Man är mer tveksam till att insynsråden fyller någon granskande eller kontrollerande funktion.

Det viktigaste är istället informationen från myndighetschefen, vilken blir till vad chefen gör den till eftersom det är denne som sätter agendan för mötet.
Många myndighetschefer är tveksamma till om insynsråden behövs. Men bilden är tvetydig eftersom man anger att det i råden också diskuteras viktiga frågor och ledamöterna bedömer att de har ett visst inflytande över myndighetens beslut.
I enkäten uppger en majoritet av både myndighetschefer och insynsrådsledamöter att råden bidrar till att göra myndigheternas verksamhet bättre.