I motionen från Jägareförbundet Skåne föreslogs att förbundet ska arbeta för att jägarna fortsatt ska få sätta ut fågel, samt verka för ett okomplicerat regelverk för uppfödning och utsättning.

I bakgrunden finns ett hot mot verksamheten som innebär så mycket nytta i form av viltvård som inte bara kommer det jaktbara viltet till del, utan också en mängd andra insekter och fåglar.

Under 2019 påbörjades nämligen en utredning om utsättning av vilt som en del av djurskyddsutredningen. Utredningen leds av Jordbruksverket, och under den tid den pågått har Jägareförbundet arbetat tillsammans med Kennelklubben och Viltmästarförbundet för att försöka hitta gemensamma ståndpunkter för att påverka.

Bredare diskussion

Det är ingen vågad gissning att tro att denna utredning åtminstone delvis ligger till grund för Skånejägarnas motion i ämnet. En oro finns för kommande inskränkningar för uppfödning och utsättning av vilt, det handlar i första hand och till största delen om fasaner, rapphöns och gräsänder.

När förbundsstyrelsen föreslog stämman att bifalla motionen kunde man tro att det skulle stanna vid det. Motioner som antas brukar inte vålla särskilt mycket debatt.

Men Hans Olsson, ombud från Gotland, ville ha en bredare diskussion om fältviltet och viltvården som omger dessa vilt och denna jakt. Svenska Jägareförbundet har allt för länge iakttagit en styvmoderlig inställning till fältviltet, kan man sammanfatta hans budskap.

Negativ syn

Hans Olsson, ordförande Jägareförbundet Gotland.

Hans Olsson gick ut hårt i sitt första inlägg. Han föreslog ett tillägg till motionen med att Jägareförbundet ska tillsätta en särskild tjänst med ansvar för fältviltfrågorna i landet. Kanske för att provocera igång en debatt, för är det något som de ledande i Jägareförbundet är allergiska mot så är det tjänstetillsättningar på årsstämmor. Sådant måste organiseras på annat sätt, anser man.

Därefter reste Hans Olsson frågor om formuleringarna i förbundsstyrelsens yttrande över motionen:

– På tre ställen i den korta texten känner man sig tvungen att påpeka att det finns avarter inom denna verksamhet. Varför måste alltid uppfödning och utsättning kommenteras med att det finns avarter? Jag kan inte se att vi har den inställningen i andra frågor vi diskuterar. Enligt min mening ska det inte råda några tveksamheter, det här är något som är viktig och som behövs.

När Jägareförbundet Skånes ombud Peter Nilsson till fullo stödde inlägget från sin gotländske kollega började det brinna lite under fötterna på förbundsstyrelsen.

Mer positiv

Jonas Paulsson, förbundsstyrelsen.

Jonas Paulsson, som inte bara är förbundsstyrelseledamot utan också skåning med stort engagemang för fältviltet, äntrade talarstolen för att förklara yttrandet:

– Ni vet att jag drivit fältviltfrågan sedan jag kom in i förbundsstyrelsen, och det tänker jag fortsätta göra. Vad gäller språket i yttrandet så får jag ta på mig det, och jag lovar att vi ska ha en mer positiv attityd fortsättningsvis.

Paulsson varnade emellertid årsstämman för att anta Hans Olssons tilläggsyrkande om tillsättning av en fältviltkonsulent.

– Det är en detaljstyrning som inte är bra. Bättre är att ta med den i utredningen av konsulentverksamheten som ska genomföras, sa Jonas Paulsson.

De goda

Efter att Hans Olsson tackat för svaret och sa sig se fram emot en positivare anda när fältviltfrågor behandlas, sa han att Jägareförbundet kommer att behöva arbeta mer med fältviltet, och att det är viktigare än någonsin.

– Det här handlar nämligen inte bara om vilt och jakt, utan de insatser som görs av jägare och markägare har en mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Nu är det många som vill vara de goda i sammanhanget, och det finns risk för att vi tappar viltvårdsperspektivet om andra intressenter tar över, sa Hans Olsson.

Stort intresse

Hans Olsson underströk hur viktigt fältviltet är för jägarna, inte bara i Skåne och på Gotland, genom att hänvisa till en större medlemsundersökning som genomförts bland medlemmar i region Syd och Mitt.

– Av 1.352 svarande hade 51 procent jagat fältvilt. Ytterligare 38 procent vill prova. 89 procent av våra medlemmar är alltså intresserade av jakt på fältvilt. Jag har förståelse för att det inte är lämpligt att en årsstämma ägnar sig åt tjänstetillsättningar, men jag undrar om Jägarförbundet har någon annan verksamhet med ett sådant stöd, men som inte har någon ansvarig nationellt, sa Hans Olsson.

Stöd från flera

Göran Eriksson, ordförande Jägareförbundet Örebro län.

Han fick stöd i sitt resonemang från Göran Eriksson, Örebro, och Gunnar Lindblad, Jönköping, även om den sistnämnde varnade för att på en stämma tillsätta särskilda konsulenttjänster.

Hans Olsson konstaterade att det görs en del för fältviltet i region Mitt och så förstås i Skåne där man driver frågan hårt, men att gnetandet här och där inte är tillräckligt, utan att det krävs en nationell samling.

Ombudet Olof Lundin, Stockholm, höll med.

– Fältviltet har tappats bort. Det pratas mycket om det, men det händer inget, menade han.

Med ett tillägg

Nu började trycket bli så stort från ombud från skilda län att förbundsstyrelsen var tvungen att justera sitt förslag till beslut. Sålunda beslutade årsstämman att bifalla motionen med tillägget att frågan om fältviltet ska ges särskilt fokus i den pågående översynen av tjänstemannaorganisationen.

Så kan en motion i en viktig fråga och resultatet av den diskuteras, bearbetas och förändras i en folkrörelse.