Förslaget, som har lämnats till regeringen, innebär att älgförvaltningen ska finansieras genom en avgift för licens- och älgskötselområden i stället för genom dagens fällavgifter. Dessa ska emellertid vara kvar för oregistrerade områden som inte omfattas av områdesavgiften.

Avgiftens storlek ska baseras på hur stort älgjaktområdet är, men Naturvårdsverket skriver i sitt förslag att storleken kan bedömas antingen på areal eller avskjutning. Något som man menar ger ökad flexibilitet och underlättar övergången från ett system till ett annat.

I de analyser som Naturvårdsverket gjort har man funnit att det områdesfinansierade systemet väl motsvarar vad fällavgifterna ger, och att län där intäkterna minskat på grund av en allt mindre avskjutning kan se fram mot en förstärkning av älgkassan.

Dubblerad avgift

Vidare förslår Naturvårdsverket att betalningsansvaret inte ska ligga på jägarna som förvaltar älgstammen, utan på de markägare som har fastigheter registrerade inom ett älgjaktområde.

Utöver det mer än fördubblas avgiften för registrering av ett älgjaktområde, från 2.300 till 5.000 kronor.

Naturvårdsverket gör ingen hemlighet av varför man vill ändra på systemet. Att älgarna blir färre betyder inte att byråkratin och kostnaderna som länsstyrelsen har kring förvaltningen minskar.

– Vi föreslår dessa förändringar på grund av att älgpopulationerna och därmed avskjutningen minskar i delar av ​landet vilket gör att länsstyrelserna inte får full täckning för sitt arbete med älgförvaltningen. Hela vårt förslag lägger dessutom grunden för framtida flerartsförvaltning i de län där det finns ett sådant behov, säger Carl-Johan Lindström, handläggare på Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet, i ett pressmeddelande. ​

Grund och max

Målet med det nya förslaget är att älgbyråkratin fortsatt ska vara självfinansierad. Enligt Naturvårdsverket innehåller modellen ett grundbelopp, ett maxbelopp och en brytpunkt för maxbeloppet.

På så vis, menar verket, får länsstyrelserna möjlighet att styra områdenas storlek till lämpliga förvaltningsenheter. Man anser också att det ger jägarna möjlighet att organisera sig på ett sätt som de finner önskvärt.

I pressmeddelandet skriver Naturvårdsverket:

”Eftersom modellen är flexibel kan länsstyrelser som inte ser större behov av ändringar välja parametrar som innebär en avgift som liknar dagens system.”

– Vi tror att den här modellen kommer att kunna bidra till en förbättrad uppfyllelse av de mål som finns inom älgförvaltningen och dessutom kan det regionala och lokala inflytandet öka. Modellen medför även en rättvisare fördelning av kostnader för berörda, säger Carl-Johan Lindström.