Amos Rova, Kajsa Linnea Holmqvist, Hanna Kärrström och Fredrik Ehnberg studerar vid journalistprogrammet på Mittuniversitetet i Sundsvall. Som en del av utbildningen har gruppen granskat självmord med legala vapen i Sverige, hur regelverket för att minimera detta ser ut – och hur det fungerar i praktiken. Granskningen publiceras av Svensk Jakt i form av en artikelserie i tre delar.

På det öländska Alvaret är ljuden få. Det guldfärgade morgonljuset breder ut sig över markerna – som så många andra morgnar, tyst och stilla. 

– Vi gick ihop och pyrschade på rådjur. Innan soluppgången satte vi oss i ett torn och väntade, säger Ella Sigvardsson.

Ella och lillasyster Alma delade intresset för jakt. Trots åldersskillnaden på tio år var systrarna jämlika och delade ofta tidiga morgnar i jakttornet.

–  Alma hade bättre tålamod än jag. Jag ville bryta och gå hem för frukost, men hon kunde säga till mig att nu sitter vi kvar. Och då var det så, säger Ella Sigvardsson. 

Efter en tid vändes Almas liv upp och ned och hennes psykiska hälsa försämrades kraftigt. Till sist nådde Alma botten och hon avslutade sitt liv med sitt eget jaktvapen. Vad som ledde fram till den dagen i februari 2023 berättar vi längre fram i reportaget.

Sverige och vapenlagen

Till skillnad från många andra länder, har Sverige strikta regler och lagar vad gäller vapen. Den som ansöker om vapenlicens för jaktändamål måste, utöver en avlagd jägarexamen även genomgå en individuell lämplighetsprövning som genomförs av Polismyndigheten. Även om de formella kraven uppfylls, finns ingen garanti för beviljad vapenlicens.

Efter utfärdad licens finns strikta regler för hur vapnet ska användas och förvaras, och läkare har enligt lag skyldighet att anmäla till Polismyndigheten om en person bedöms vara olämplig att inneha vapen. Trots detta görs sällan sådana anmälningar vid psykisk ohälsa. Något som kommer upprepas i berättelsen om Alma.

Statistiken visar lagens mörka baksida

Trots att Sverige har strikta lagar och regler kring vapeninnehav, visar statistiken att dessa inte alltid tillämpas i praktiken. Under 2024 avslutade 85 personer sina liv med lagligt ägda skjutvapen. Samma år tog Polisen emot 2 200 anmälningar om olämpliga vapeninnehav.

I princip kan vem som helst göra en anmälan om olämpligt vapeninnehav. Det går inte att specificera hur många av anmälningarna som kommer från privatpersoner, vårdpersonal, arbetsgivare eller poliser. Utifrån den forskning som är tillgänglig går det heller inte att se hur många av anmälningarna som grundade sig i missbruk, brottslighet eller olika demenssjukdomar.

Kontakter med vård

I en forskningsstudie från Lunds universitet från 2013, framgår det att nästan hälften (42%) av personerna som begick suicid med licensierade vapen detta år tidigare hade varit i kontakt med sjukvården. Trots det hade ingen av dem blivit anmäld som olämplig att inneha vapen till Polisen. Studien, som var en del av Mensura Junuzovics doktorsavhandling, är den enda svenska forskningsrapport som finns inom området.

Nästan ett decennium senare har inte mycket förändrats. Under 2021 avslutade 75 personer sina liv med legala skjutvapen. Av dessa hade 32 personer (43%) dessförinnan haft kontakt med vården för psykisk ohälsa.

Ingen slog larm

Den 19 september 2022 ryckte Alma in som värnpliktig på Helikopterflottiljen i Linköping. Hon hade sett en reklam från Försvarsmakten som uppmärksammade på en hundförarutbildning och hon blev nyfiken. Alma som alltid älskat hundar och hade ett stort djurintresse, speciellt för hästar, sökte. Men väl framme fanns varken hundar eller någon sådan utbildning som reklamen hade utlovat. Redan efter en vecka ville Alma hem.

Hon bad om att få sluta, men möttes av döva öron. Ju längre tiden gick, desto mer försämrades Almas mående. Ångesten och oron tog allt större makt över henne.

– Hon var en lugn och trygg person, men hon blev osäker på att göra fel. Vi gjorde saker på gården som vi gjort hela livet, men plötsligt blev hon väldigt rädd för att göra fel. Varje gång hon skulle fatta ett beslut blev det jobbigt. Det var väldigt olikt Alma, berättar systern Ella Sigvardsson. 

Skickades hem

Den 14 februari året därpå ansåg Försvarsmakten att Alma var så pass sjuk, både fysiskt och psykiskt, att hon inte skulle klara av att gå högvakt. Under de sex månaderna på Helikopterflottiljen hade Alma gått ner 18 kilo i vikt.

Hon skickades hem för att vila upp sig i två veckor, och Försvarsmakten bedömde att Alma, i det tillstånd hon nu befann sig, inte skulle hantera vapen, har Sveriges Radio P4 Kalmar rapporterat. Trots det gjordes ingen vidare anmälan, varken till Polismyndigheten eller till Almas anhöriga. Trots att Försvarsmaktens läkare går under samma anmälningsskyldighet som läkare i den ordinarie sjukvården.

16 februari 2023

– Mamma ringde och sa att Alma var på väg hem. Så då tänkte jag att jag måste åka. Jag jobbade och kom inte i väg förrän på onsdagen. Vid lunch ringde jag och sa att jag började köra och då hörde jag hennes röst. Det var sista gången, säger Ella Sigvardsson.

Inte heller den läkare som träffade Alma dagen innan självmordet gjorde någon vidare anmälan utan skrev i stället ut antidepressiva läkemedel och bokade uppföljningsmöte efter två veckor.

Men något uppföljningsmöte blev det aldrig.

Alma Sigvardsson blev 20 år gammal. Hon hade hela livet framför sig och kvar finns en familj i stor sorg och saknad.

Alma är inte ensam. Enligt en rapport från Brå begick 92 personer suicid med jaktvapen de hade licens för under 2022, vilket var det högsta antalet för ett enskilt år under perioden 2020–2024.

Det skyddsnät som är menat att fånga upp personer som befinner sig i riskzon brast i Almas fall, och frågan kvarstår: Hur kunde det få hända?

I nästkommande två delar av denna granskning söker vi svar.