2009 stämde Girjas sameby staten för att få reda på vem som har rätt att förvalta småviltjakten och fisket på samebyns område ovanför odlingsgränsen.
I juni förra året togs ärendet upp vid Gällivare tingsrätt. Efter flera rättegångsdagar och flera månaders betänketid presenterade i går rätten sitt domslut.

Brukat marken under lång tid
Tingsrätten gör bedömningen att samerna under de senaste tusen åren har uppehållit sig i det aktuella området och att de därmed har använt sig av områdets resurser till att bedriva jakt och fiske för sitt uppehälle. 
– Samerna har brukat den här marken sedan 500-talet efter Kristus och har under hela tiden jagat och fiskat i området, säger lagman Niklas Lind.
Staten kan inte anses ha blivit ägare till området förrän så sent som 1887. De rättsliga följderna av samernas mycket långvariga bruk av området ska bedömas enligt reglerna om urminnes hävd, menar tingsrätten i domen. 

Strider mot regeringsformen
”Uppkomsten av statens äganderätt till området genom den så kallade avvittringen år 1887 har således inte inskränkt samebyns nyttjanderätter.”
Dessutom menar tingsrätten i domen att eftersom det är samebyn och inte staten som har nyttjanderätten till jakt och fiske på området strider den lagreglering som nu finns mot regeringsformen. 
I tingsrättsförhandlingarna menade statens advokater att det är staten som är lagfaren ägare till området och att staten i egenskap av fastighetsägare har jakt- och fiskerätt på området. Staten gjorde vidare gällande att den samiska befolkningen har en sedvanerättsligt grundad rätt till renskötsel inom det så kallade renskötselområdet. 

Kan överklagas
Statens företräddes av justitiekanslern, JK. Anna Skarhed, JK, säger så här om domslutet:
– Det är mycket som talar för att vi överklagar den här domen. Men först måste vi läsa domen noga innan vi tar ställning till om domen ska överklagas. Jag kommer även samråda med de advokater som fört statens talan i det här målet, säger Anna Skarhed.
Domen kan överklagas fram till och med den 24 februari. Om den inte överklagas kommer den vinna laga kraft. Konsekvenserna av detta är i dag svåra att förutspå.
Ett scenario är att fler samebyar stämmer staten och kräver rätt att få upplåta jakten och fisket på sina områden.

Känslosamt domslut
Ett annat scenario är att lagen ändras, så att alla samebyar med marker ovan odlingsgränsen får rätt att förvalta jakten och fisket.
I samband med att domslutet presenterades fanns en rad samiska representanter på plats, och det var ett känslosamt domslut.
Matti Berg, ordförande för Girjas sameby:
– Vilken innebörd domen får rent praktiskt får vi återkomma till när domen vunnit laga kraft.
Behöver jägarna vara oroliga över att gå miste om jaktmöjligheter?
– Vår inställning har hela tiden varit att den lokala jägarkåren i malmfälten inte ska drabbas av någon försämring. Det här är snarare en unik möjlighet att visa på att en lokal förvaltning kan bli bättre än en central förvaltning, säger Matti Berg.
Han fortsätter:
– Det hade nästan känts makabert om staten vunnit med tanke på deras retorik i rätten. Domen har stort symbolvärde. Det är en modern dom som tar hänsyn till internationell rätt och urfolkens rätt. Mycket glädjande.

Lång tid till ett avgörande
Om staten överklagar domen så väntar förhandling i hovrätten så småningom. Gällivare tingsrätt tror att det handlar om minst fem år till av processande i hovrätt och kanske slutligen i Högsta domstolen.
– Som en följd av att samebyn har rätten till jakten och fisket har man också rätt att upplåta den rätten inom området, säger Christer Thornefors.
Rättens ledamöter som har dömt i målet är före detta rådmannen Christer Thornefors, lagman Niklas Lind och före detta lagmannen Jan-Erik Oja.
De berättar att det förekommit en mycket omfattande skriftlig bevisning att gå igenom. Staten får också stå för rättegångskostnaderna på totalt 14 miljoner kronor.