Årligen genomsöker hundekipage 13,6 mil inventeringslinjer i syfte att följa ripstammens utveckling. Efter fjolårets dåliga häckningssäsong var det med spänd förväntan vi släppte våra fågelhundar längs linjerna. Till vår glädje kunde vi konstatera ett flertalet dalripepar hade lyckats få fram en kull. Det fanns en del stora kullar med omkring tio kycklingar, men det fanns också många par som hade medelstora eller små kullar.

Ingen toppföryngring

Sammantaget visar resultatet att föryngringen är bra, samtidigt som det måste betonas, att det inte är en toppföryngring denna häckningssäsong.

Vid inventeringen registrerades i genomsnitt 3,7 ungfåglar per två vuxna. Vi har inventerat vid samma tid i Lövhögen sen 2004 och under den perioden har det i genomsnitt varit 3,2 ungfåglar per två vuxna. Vid toppföryngringen 2014 var detta index på föryngringen 5,3. Ett år med riktigt dåligt föryngring – som 2012 – observerades knappt 1 ungfågel per två vuxna och under fjolåret var motsvarande värde 2,3.

Väl utvuxna

Vid årets inventering var kycklingarna överlag väl utvuxna. Som vanligt konstaterades att det fanns en del kullar med mindre kycklingar, vilket tyder på att dessa föräldrafåglar lagt en ny äggkull sedan de förlorat den första.  

Den främsta förklaringen till årliga variationer i föryngringsframgång hos svenska dalripor anses vara att predationstrycket varierar mellan olika år. Rovdjurstrycket brukar vara särskilt lågt vid stor tillgång på den alternativa rovdjursfödan smågnagare. Efter att smågnagarstammarna kraschat brukar predationen på ripor och annat småvilt bli extra stor. Detta tycks ha inträffat sommaren 2023, när ripföryngringen som väntat blev ganska dålig.

Inga smågnagare

Vid årets inventering sågs inga smågnagare. Att föryngringen trots det är bra, tyder på att predationstrycket denna häckningssäsong varit lägre än 2023. Födotillgången kan förstås påverka rovdjurens benägenhet att vistas i området. Dessutom är det sannolikt att räv och andra rovdjur i området fött färre ungar än förra året. Studier av rödräv och andra arter har nämligen visat att rovdjurens föryngring kan påverkas negativt under längre perioder med liten förekomst av gnagare som sork eller lämlar.

Under ripornas kläckningstid – andra halvan av juni – var det av allt att döma gynnsamt väder för riporna. Det gynnsamma vädret under försommaren har också bidragit till att riporna denna eftersommar har en god födotillgång i form av bär av olika slag.

Varierad riptillgång

Riptillgången inför jakten – vuxna + ungfåglar per kvadratkilometer – har sen 2004 varierat avsevärt i Lövhögsområdet. Enligt ripforskaren Maria Hörnell-Willebrands beräkningar fanns 2013 endast 4,8 ripor per kvadratkilometer vid inventeringen i månadsskiftet juli/augusti.

Vid beståndstoppen 2018 var motsvarande värde ungefär sex gånger högre: 29,5 ripor per kvadratkilometer.

Förra året var det 8,3 ripor per kvadratkilometerinför jakten. Årets bedömning av riptätheten kommer om någon vecka när Maria Hörnell-Willebrand gjort statistiska analyser av materialet. Eftersom föryngringen är betydligt bättre än förra året finns dock skäl att anta att tätheten av ripor är högre i år än 2023.

Världens längsta tidsserie

Det finns anledning att tillägga att ripinventeringen i Lövhögen nu har genomförts 62 år i följd. Långa tidsserier är viktiga för att öka kunskapen om våra viltstammar och vad gäller skogshöns är den obrutna tidsserien från Lövhögen världens längsta.

Svenska Jägareförbundet har under hela perioden varit huvudman för verksamheten, men sen några år stöds inventeringen ekonomiskt även av Länsstyrelsen i Dalarna.

Företaget Stora Enso stöder verksamheten genom att upplåta marker och boende, och för genomförandet är det många engagerade jägare som tillsammans med sina stående fågelhundar har gjort stora insatser.

Rolf Brittas