Tidigare har de svenska stickmyggorna bara haft vetenskapliga, latinska namn. Men nu har myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) givit dem även svenska namn.
Otydlighet kring namnen på stickmyggorna har visat sig utgöra ett problem när experter och allmänhet ska prata om dem. Därför har kommittén för svenska djurnamn vid ArtDatabanken i Uppsala givit myggforskaren Anders Lindström, SVA, uppdraget att ta fram svenska namn på alla svenska stickmyggarter.

Myggorna grupperas
Myggen kan delas in i olika grupper beroende på sin normala hemvist och ekologi. De myggor vars larver utvecklas i smältvattenpölar på vårkanten kallas därför för tömyggor och de som utvecklas i regnvattenfyllda pölar i skogen kallas skogsmyggor. En grupp stora myggor som uppträder tidigt på våren kallas vårmyggor. Dessa övervintrar som fullvuxna och kommer därför fram tidigare än de myggor vars larver måste utvecklas först. 

Större vårmygga
– Den mygga som de flesta undrar över på våren är större vårmygga. Den övervintrar ofta inomhus och är påfallande stor, tecknad med randiga ben och fläckiga vingar, säger Anders Lindström.

Frossmyggor
Malariamyggorna får sina nya svenska namn från det gamla svenska ordet på dem, frossmygga.
– Jag upplever att namnet malariamygga för arter ur släktet Anopheles kan skapa oro bland allmänheten för att de ska sprida malaria. Även om vi hade malaria i Sverige fram till 1930-talet så är risken för smittspridning nu minimal. Därför valde jag ett mindre laddat namn, även om frossa är ett gammalt svenskt namn på malaria, säger Anders Lindström.

Döpta efter egenskaper
Namnen kan också ta fasta på hur arten ser ut eller på andra faktorer: 
Matvanor – grodmyggan suger till exempel bara blod från grodor och paddor.
Särskilda ekologiska kännetecken – trädhålsmyggan lägger sina ägg i vattenfyllda trädhål.

Var de förekommer – ljusbandad kustmygga finns oftast i kusttrakter.
Kombinationer av olika egenskaper – skogsfågelmygga är en art som finns i skogar och föredrar fågelblod.

Framtida svenska arter är med
Även arter som inte finns i landet har i några fall fått svenska namn. Det beror på att myggorna med ett varmare klimat kan tänkas komma till Europa, eller Sverige i framtiden. Myggan Aedes aegypti , som sprider zikaviruset i Sydamerika och nu har etablerat sig på Madeira, har fått namnet gulafebernmygga. Det beror på att den sedan tidigare är mest känd för att den sprider en annan sjukdom – nämligen gula febern.
– Det finns ingen risk att gulafebernmyggan ska komma till Sverige, men eftersom den finns i Europa och är ett stort problem internationellt så fick den också ett svenskt namn, säger Anders Lindström.
Den invasiva arten Aedes japonicus som sprider sig norrut i Europa, och som skulle kunna komma till Sverige, har fått namnet kyrkogårdsmygga eftersom den ofta etablerar sig på kyrkogårdar i nya områden.
– De lägger sina ägg i blomvaserna på gravarna och larverna utvecklas där. Det är ett sätt att undvika att bli uppäten eftersom det är få andra djur som lever i den miljön. Det finns dock andra, svenska mygg som gör likadant; jag har hittat sydlig husmygga i flera vaser på kyrkogårdar, säger Anders Lindström.