– Avtalet är viktigt för att vi ska kunna få till ett mer geografiskt heltäckande skydd för våra flyttande rovfåglar. Eftersom de här fåglarna passerar många länders gränser krävs det internationellt samarbete för att skydda dem, säger Peter Örn på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Minskar

För EU och Sverige ger avtalet ett utökat skydd geografiskt för arter som övervintrar utanför EU. För Sveriges del omfattar avtalet cirka 20 arter, bland annat långflyttande arter som fiskgjuse, bivråk, ängshök, lärkfalk samt brun respektive blå kärrhök.
Fiskgjuse och bivråk är för Sveriges del särskilt viktiga arter eftersom de minskar i antal och hotas av illegal jakt under flyttning och övervintring.

Hybrider

Sverige har i förhandlingarna om avtalet varit drivande för att reglera framtagande och användning av falkhybrider som används vid falkenering. Inom EU tas årligen cirka 5.000 falkhybrider fram. De är ett möjligt hot mot vilda populationer när fåglar rymmer vid träning eller avsiktligt släpps ut.

Långlivade

Rovfåglar är generellt långlivade och får få ungar, vilket gör dem känsliga för försämrade livsvillkor. En hög dödlighet hos vuxna djur får stor påverkan på populationsstorleken. Som rovdjur har de också en placering högt upp i näringskedjan – det gör dem även känsliga för de miljögifter som finns i bytesdjuren.