I oktober sökte Svenska Jägareförbundet pengar ur Viltvårdsfonden och har nu fått 1,7 miljoner kronor till ett projekt med Viltkameror. Projektet går ut på att sätta upp viltkameror som kommer kunna inventera vilt med hjälp av artificiell intelligens, AI. Detta för att bland annat kunna beräkna tätheter hos våra viltarter.

Antal och utbredning

Vilka arter som kommer gå att göra en uppskattning på beror på flera faktorer så som antal och utbredning. Via kamerorna kommer man också kunna upptäcka invasiva arter och viltsjukdomar. Metoden har utformats med hjälp från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och i början är det hela ett pilotprojekt för att se hur metoden kan utvecklas och användas i framtiden.

Till en början kommer kamerorna att sättas upp i sex referensområden: Skåne, Östergötland, Värmland, Gävleborg, Jämtland och Norrbotten.

– Det långsiktiga målet är att kunna följa viltstammarna i dessa områden under flera år. Systemet hoppas vi kommer kunna hjälpa oss få en överblick över våra vilda däggdjur och kanske även vissa fåglar, säger Filip Ånöstam, ansvarig för digital viltövervakning vid Svenska Jägareförbundet.

Reagerar på värmeskillnader

Filip Ånöstam.

Kameran reagerar på värmeskillnader. När något levande rör sig skapas värmeskillnader – kameran vaknar och tar en serie bilder. Kameran kommer sättas på 80 centimeters höjd för att kunna få med både små och större djurarter på bild.

För att få så bra bilder som möjligt bör kamerorna sitta riktade mot norr, detta för att minimera risken att solen ska förstöra bilderna.

– Tanken är att kamerorna i framtiden automatiskt ska kunna mäta avståndet till viltet, vilket behövs för att kunna göra vissa beräkningar, men nu i början får vi göra det manuellt genom att sätta upp pinnar, säger Filip Ånöstam.

Sex referensområden

Svenska Jägareförbundet kommer placerat ut kameror i de sex referensområdena. Kamerorna kommer sättas upp i ett rutnät för att få jämna avstånd mellan kontrollpunkterna. Om kameran hamnar i ett område där det förväntas röra sig mycket folk kommer den att flyttas, för att minska risken att människor kommer med i bild. Vid varje kamera kommer det också att finnas varningsskyltar som upplyser om att en kamera är uppsatt i närheten.

Jägareförbundet är nu i färd med att anställa personer vars uppdrag är att sätta upp samt underhålla kamerorna.

Ny plattform

Bilderna som kameran tar kommer sedan laddas upp på webbplattformen Viltbild, som ägs av Svenska Jägareförbundet och är ett samarbetsprojekt med SLU. Plattformen är just nu under uppbyggnad och beräknas vara färdig under 2024. Då kan den användas även av enskilda jägare som vill bidra med bilder deras kameror tagit.

– Vi är intresserade av allt vilt och från så många kameror som möjligt. Ju mer underlag vi får in om våra vilda djur, desto bättre underlag kan vi få till viltövervakning och forskning, säger Filip Ånöstam.

Manuellt

Till en början kommer jägarna behöva lägga in sina bilder manuellt, men framöver kan alternativet att koppla ihop kamerorna med Viltbild utforskas. Om det fungerar ska kamerorna kunna skicka bilder direkt till Viltbild. Artificiell intelligens kommer då kunna avgöra vad det är för viltart på bilden.

– Kan vi sedan kombinera jägarnas bilder från hela landet med bilderna i referensområdena så kommer vi kunna få en heltäckande bild på flera olika nivåer av våra samtliga viltarter, vilket kommer vara till stor hjälp för viltförvaltningen i Sverige, avslutar Filip Ånöstam.