2010 ändrades reglerna för eftersök av trafikskadat vilt. Eftersöksekipage och kontaktpersoner skulle avlönas och administrationen beräknades svälla. De ökade kostnaderna skulle enligt riksdagsbeslut finansieras av Trafikverket, men pengarna skulle vandra en krokig väg fram till eftersöksjägarna.
Eftersöksorganisationen skulle få sin lön varje månad från polisen. Polisen skulle sedan hämta dessa pengar från Viltvårdsfonden och varje år skulle dessa kostnader summeras och överföras från anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 tillbaka till Viltvårdsfonden. Det anslaget administreras av Trafikverket och på så sätt skulle kostnaden för trafikeftersöken inte belasta Viltvårdsfonden. Men där har något hänt. För inga pengar har förts över till Viltvårdsfonden från Trafikverket. Trafikeftersöken som inte skulle belasta fonden alls har fram tills 2013 kostat fonden 63 miljoner kronor. Pengar som Sveriges jägarkår betalat in genom jaktkorten.

Fonden går back

Trafikeftersöksorganisationen sväller med åren. Viltvårdsfonden, som 2010 – när polismyndighetens kostnader för trafikeftersöken bara låg på 5,3 miljoner – hade ett positivt resultat på 11,9 miljoner gick året därpå, när polisens faktura höjdes till 14,3 miljoner, back med 3,9 miljoner.
Den 15 december 2012 höjs ersättningen för eftersöksorganisationen och fakturan från polismyndigheten likaså. Från 15,9 miljoner 2012 till 27,5 miljoner för 2013. Och eftersom inga pengar kommer in och täcker upp för utgifterna i Viltvårdsfonden visar fonden fortsatt negativt resultat. 2012 gick fonden back med 9 miljoner, 2013 visade årsresultatet minus 28 miljoner.
Med negativa resultat i fonden får Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag att göra en översyn av statens vilt. Uppdraget var, enligt en källa på Naturvårdsverket, viktigt att utföra oavsett men kom till på grund av att Viltvårdsfonden gick så dåligt som den gjorde.
I projektgruppen ingår Svenska Jägareförbundets representant Fredrik Widemo.
På det första mötet kan Widemo inte närvara men han läser mötesprotokollet efter. I polismyndighetens redogörelse fastnar han vid ett litet stycke:
”De ökade uttag ur Viltvårdsfonden kan förklaras av att hela viltolyckshanteringen gjordes om 2010 (innan det betalades endast ersättning ut för eftersök på statens vilt, efter ändringen för alla viltolyckor) samt att ersättningarna höjdes 2013.”
– Eftersom trafikeftersöken inte ska belasta Viltvårdsfonden reagerade jag på stycket och påtalade det som ett sakfel i ett brev till Naturvårdsverket, säger Fredrik Widemo.

Något började hända

Efter Fredrik Widemos brev blev han kontaktad av Naturvårdsverket och man började söka efter felet. Även om Naturvårdsverket har vissa uppdrag som gäller Viltvårdsfonden är det Kammarkollegiet som administrerar den.
Men Kammarkollegiets revisor har aldrig fått några direktiv om att medel ska flyttas från Trafikverket för att täcka upp för de medel som polismyndigheten tagit från fonden.
Efter Fredrik Widemos brev och Naturvårdsverkets granskning börjar saker hända på landsbygdsdepartementet, och departementssekreterare Sofia Wennberg DiGasper kontaktar Kammarkollegiet. När Svensk Jakt ringer upp Wennberg DiGasper för att höra hur felet kan ha uppkommit och om det går att rätta till felet retroaktivt vägrar hon ge några svar och kräver att få veta vem vår källa är.
– Du får återkomma om en månad eller så, säger Wennberg DiGasper och tillägger att ingen annan på landsbygdsdepartementet kan ge några svar innan hon lägger på.
Om Sveriges jägarkår kommer att återse de 63 miljoner kronor som de samlat in är alltså fortfarande oklart.