torsdag 28 mars

Premium

Det här är första delen i Ulf Lindroths lockjaktskola på räv. Foto: WildMedia / Mostphotos

Så lockar du räv – rätt lockläten för räven

PremiumTV

Att locka räv kan ibland gå otroligt lätt. Andra gånger kan det ­kännas nästan omöjligt. Små detaljer kan ha stor betydelse för utfallet. Vi kommer att gå igenom jaktformens grunder i tre artiklar. Den första delen handlar om läten.

Gryningen kom sakta, men till slut var det tillräckligt ljust ute över fältet. Jag lyfte harskrikspipan till munnen, drog in andan och … sänkte pipan igen.

Det var bara för spännande. För mycket stod på spel. Att skjuta eller inte skjuta. Förloppet upprepades två gånger innan allt äntligen kändes rätt och jag fick i väg det första skriket.

Stor respekt

Det är ingen överdrift att säga att jag inledde min rävlocksbana med alltför stor respekt för själva locklätet. Jag var så rädd att blåsa fel att jag knappt fick ur mig den första tonen.

Det var en onödig oro. Det tog dussintals pass innan det kom någon räv, men att det gick så trögt berodde knappast på hur jag lät. I dag är jag övertygad om att det inte handlar om att pricka tonerna och intervallerna perfekt, det handlar om att välja rätt tillfälle och pass. 

Lindroth tipsar: Så skjuter du rödräv på ripfjället

Räven är definitivt ingen musikkritiker. Har den en gång blivit nyfiken eller upphetsad kan den rentav verka ganska tondöv. Men även om vår publik är förlåtande verkar vissa läten fungera bättre än andra i vissa situationer.

Harskrik eller muspip?

I denna den första av tre artiklar om rävlock börjar vi därför från början, med locklätena. Ett läte som får räven intresserad är trots allt en förutsättning för att det ska hända något.

Det lätet kan vara ett muspip, ett synnerligen enkelt men ändå effektivt lockläte. Men det är ett läte med begränsningar. Om räven är en kilometer bort kommer den aldrig att höra dig när du härmar en mus. Muspip kan ha stark dragningskraft, men de har begränsad räckvidd.

På senhösten kan det passa med relativt försiktiga harskrik. Foto: Ulf Lindroth

Ett harskrik är ett annat intressant alternativ. Även det har nackdelar. Om den räv som hör dig är liten, revirlös och strykrädd är det inte säkert att den törs komma på något så bullrigt. 

Harskrik har visserligen lång räckvidd, men dragningskraften varierar beroende på vilken räv som hör dig.

Här intill får du tips om när olika lockläten kan tänkas passa. Men hur de ska göras och låta, det visar vi på film. Därför hittar du en länk härintill.

Utrymme för att improvisera

Kom ihåg att varken texten eller filmerna är några definitiva facit. Lockjakt på räv är en konstart med ett stort utrymme för att improvisera. Det kan till exempel gå utmärkt att skjuta en räv på harskrik i en situation där kanske muspip borde ha varit förstahandsvalet. Och ett fågelskrik kan ibland övertyga en räv du ser tveka på avstånd inför ett harskrik.

Så lockar du räv – rätt förutsättningar

Det finns dessutom alla möjligheter att prova något helt oväntat. Råkar du vara bra på snattret av ätande änder eller kråkans dödsrosslingar kan du gott prova dem också. Räven är inte den som är den.

Läten för rävjägaren

Ulf Lindroth tipsar om rävlockläten för olika jakttillfällen.

Foto: Ulf Lindroth

Fågelskrik

Lockjägaren kan göra en mycket fri tolkning av fåglars ångestläten. Lägg dig gärna i närheten av de varningsläten en del fåglar gör om du, en kråka, en katt eller något annat odjur kommer i närheten av deras bon eller ungar.

Intensiva fågelskrik är antagligen de läten som oftast ger en explosiv respons hos räven.

Fågelskrik lockar också rävar oberoende av storlek och status. Det har en räckvidd som kan mätas i åtskilliga hundratals meter beroende på förutsättningarna, men inte i kilometer.

Det är sällan fel att inleda ett lockpass med några minuter fågel. Fågelskriket är också ett alternativ för hela lockpass. Det gäller särskilt tidigt på säsongen, i rävtäta marker eller i andra situationer där det är troligt att det finns räv alldeles i närheten. Det är utmärkt vid dagtidslock mot platser där det kan ligga räv i daglega, liksom i alla situationer där du ser en ostörd räv.

Var koncentrerad från första tonen! Det är inte ovanligt att skjuta under den första minuten och det går ofta väldigt fort då räven kommer. I regel springer räven rakt mot ljudet, utan en tanke på att försöka få vind av det som låter. Skjuter du i ett fågelskrikspass sker det i nio fall av tio inom de fem första minuterna.

Det finns åtskilliga pipor för ändamålet, men många gör sitt eget muspip med läpparna.

Muspip

Vissa gör bra muspip med läpparna, mot handen eller med en bit fuktad frigolit mot glaset på en fickspegel. De flesta vinner ändå på att använda en pipa.

Muspipet passar allra bäst när du ser en räv som inte har en aning om din närvaro. Hur långt det når beror bland annat på vädret och på terrängen. Är räven mer än 300 meter bort går jag själv direkt på något lite starkare.

De flesta rävar blir intresserade av ett muspip. De som ändå inte kommer avstår väldigt ofta för att de anat något de inte gillade redan innan de hörde första locket. Rävar på nyslagna vallar kan ibland ha så mycket mat att de helt enkelt inte bryr sig. Men i regel är lätet effektivt.

Muspip passar bäst när du har synkontakt med en räv, så det finns ingen större anledning att tänka tidsgränser. Rävens reaktion avgör.

Kidångest och kaninskrik

Foto: Ulf Lindroth

Även om djuren är olika så har de läten som påminner om varandra. Det handlar om höga toner, snarare hesa visslingar än skrik.

Däremot varierar takten. Ett kid i nöd kan göra en jämn ström av korta och ganska entoniga skrik, medan kaninen tenderar att dra ut på skriken och ofta svajar lite i tonen. Men du kan härma båda med samma pipa.

De här lätena ligger liksom fågelskriket i ett mellanintervall i fråga om räckvidd och har liknande användningsområde. De kan också ge snabb respons. Även om räven kan försöka få vind av det som låter så gör den knappast någon stor omväg för de här lätenas skull.

De här lätena kan ersätta ett fågelskrik eller ett försiktigt harskrik och om du använder dem då och då kommer det att bli lite svårare för traktens rävar att känna igen just din ljudsignatur. 10–15 minuter per pass kan räcka.

Harskrik

Foto: Ulf Lindroth

När ett rovdjur eller en rovfågel tar fast en hare skriker den. Ibland högt och klagande, ibland snarare grymtande och nasalt. Alla sådana läten intresserar en räv.

Harskriket är därför ganska förlåtande lockläten. Det är inte så svårt att få dem tillräckligt bra. De är nog också de flesta rävlockares förstahandsval. Det gäller särskilt i rävglesa marker, där hörbarheten är viktig. Men det kan fungera var som helst och när som helst.

Med en kraftig pipa kan man höras bortåt tre kilometer under goda förhållanden. Det är meningslöst i marker där rävreviren ligger tätt, för de flesta rävar tvekar att springa genom grannens revir. Men i rävglesa skogs eller fjällmarker eller över stora isar går det ibland att dra rävar så långt, åtminstone när de kan springa på hård skare.

Även om harskriket är bra finns det två goda anledningar att välja bort det ibland. Den ena är att ungrävar inte alltid törs komma på ett så kraftigt läte, den andra är att det kan gå ganska fort att lära traktens rävar att känna igen det. Använd det, men försök ransonera användningen.

Det finns en tydlig tendens att rävarna gärna söker sig ner i vind av ett harskrik då de närmar sig lätet. Ju kraftigare man lockar och ju öppnare terrängen är, desto starkare blir den tendensen.

Tiden på passet kan variera mellan 15 och 20 minuter med försiktiga harskrik i rävtäta marker, till 30–40 minuter med kraftiga harskrik över stenhård skare. Du kan sitta ännu längre om du vill. En räv som är ute och springer kan komma inom hörhåll när som helst under passets gång.

Rävar gör många olika läten och åtskilliga pipor kan användas för att härma dem. Här syns särskilda rävpipor i övre raden, från vänster Rottumtaler ­Ranzbeller, två pipor vardera från Hubertus och Weisskirchen – en för skall och en för de ­flöjtande lätena – samt Nordik Fox Heat. I nedre raden Dan Thompson PC2, en harskrikspipa som kan ge ­hjälpliga rävskall samt ett par ”diaphragm calls” som man med träning kan göra åtskilliga rävläten med.

Rävläten

Andra rävars läten kan locka både kontaktsökande och revirhävdande rävar. Troligen fungerar det allra bäst just före, under och efter rävens parningstid. Det betyder midvinter i söder och senvinter i norr, fram till rävjaktens slut.

Lockjakt med rävläten är fortfarande ett ganska outforskat fält, även om fler och fler provar och lyckas. Räven har många läten, vilket innebär att det finns lika många läten att välja mellan. Men det är inte särskilt väl kartlagt vad de betyder och sista ordet är inte heller sagt om vilka som är bäst.

Under löptiden kan det i alla fall vara värt att prova en serie om tre korta skall. De kan locka in både hanar och tikar, som kan komma svarande eller tysta. Tvekar en svarande räv kan det vara intressant att försöka härma en arg räv eller ett rävslagsmål. 

När en räv kommer svarande på rävläten kan den ibland ta god tid på sig. Hör du serier av korta och snabba skrik är risken stor att det är varningsläten som säger att du är avslöjad, men hör du andra rävläten är det bara att fortsätta locka. Varierar du dig kan du hitta ett läte som till slut triggar räven.

Responsen på rävläten är annorlunda än på bytesdjursläten. Det kan ibland handla om att övertala och övertyga. Får du svar av en räv kan det vara värt att fortsätta i en timme eller kanske ännu mer.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay