Det har alltså funnits en ekologisk men även en etisk aspekt i frågan. Ska vi jaga djur under brunst?
I syd har Jägareförbundet Jönköping föreslagit att älgjakten senareläggs en vecka för att inte bedriva jakt under älgens brunsttid, så diskussionen är levande i hela landet.
Uppehållet i Norrbotten har dock haft en annan stor fördel för småviltjägarna. Det har varit en period då mark­erna varit ”fria” från älgjägare. Något som även gagnat friluftslivet och inte minst bärplockare som inte behövt ta höjd för var älgjakten pågår på markerna.
”I vårat jaktlag är det inget problem, vi har bra sam­arbete med småviltjägarna”, hörde jag en älgjägare säga som argumenterade för att slopa brunstuppehållet.

Syna samarbetet
Må så vara men jag skulle vilja syna hur detta samarbete ser ut runt om i Norrbotten. Det brukar se ut så här: Småviltjägaren Kerstin ringer till jaktledaren kvällen före hon ska ut och jaga med sin stövare.
”Hej, jag ska jaga hare i morgon och tänkte höra var ni tänker jaga?”
”Det har vi inte bestämt ännu. Ring mig vid sjutiden i morgon bitti så vet jag mer.”
”Jag tänkte gå ut vid halv sex medan vittringen är färsk och innan frosten hinner tina bort.”
”Släpp stövaren var du vill, vi kan samsas om markerna.”
”Ja, men jag vill inte bli omringad av en massa älgjägare när jag jagar.”
Småviltjägarna jagar på älgjägarnas premisser och ­formellt sett gör inte älgjägarna något fel.

Lång älgjakt
Älgjakten är i dag förhållandevis lång. Ett brunstuppehåll har även gett en paus i jakten och en omstart i oktober. Nu riskerar jägarskaran tunnas ut mer när jakten pågår utan någon paus ända fram till sista november.
Varför tas inte småviltjakten på större allvar? Var finns etikdiskussionen runt jakt under brunsten? Och vem före­träder vem i viltförvaltningsdelegationen som beslutar om jakttiderna?

TRÄFF!
Det finns hopp om ett slut på diskriminering­en av funktions­hindrade jägare.

BOM!
Planerna på ytterligare en vargut­redning. Gynnsam bevarandestatus är redan utredd.