För ett par år sedan konstaterade Skogssällskapet att betestrycket från flockarna av dovhjort i södra och mellersta Sverige ger samma positiva effekter på betesmarkernas skyddsvärda gräs och örter som tamdjurens bete. Jordbruksverket godkänner nu att betet från täta hjortstammar kan ge samma ersättning till markägarna som tamdjursbetet om regelverket följs i övrigt.

  En välkommen nyhet för många jord- och skogsbrukare i södra Sverige, säger Skogssällskapets viltexpert Carl Pfeiff, som drivit ärendet i dialog med Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Femårigt åtagande
Miljöersättningen är ett femårigt åtagande och man blir återbetalningsskyldig om markerna inte betas som avtalat. Men Carl Pfeiff tror inte att risken för återbetalning är stor:

Dovviltet är väldigt stationär och trogen sina betesmarker. Stammen är ungefär lika stor år från år, om man inte drastiskt ökar jakttrycket är det ett säkert och bra miljöstöd med goda ersättningsnivåer från 1250 till 3850 kronor per hektar och år.

Den här kunskapen är också något som kan hjälpa skogs- och jordbrukare till en bättre ekonomi på stora arealer av landets naturbetesmarker, som idag ger dålig lönsamhet. Om tamboskapen ersätts av hjortvilt i hägn kan ekvationen se betydligt bättre ut.

  Vi kan då förutom köttvärdet ta ut ett jaktvärde på djuren, säger Carl Pfeiff. Väger vi nu också in miljöbidragen för hjortarnas bete så har vi ett intressant alternativ till konventionellt jordbruk.