Tidigare har det inte funnits några studier som visat verkningarna av de olika förvaringsregler som införts. Trots det har politikerna utan att tveka utpekat de legala vapenägarna som ett av de största problemen när så kallade skjutningar inträffat.

Att det i till exempel i fallet med dödskjutningarna på Stureplan 1994 användes militära vapen har inte haft någon betydelse. Lagstiftarna har glatt riktat in sig på att göra vapeninnehavet besvärligare för jägare och sportskyttar.

Men nu visar undersökningen vid Handelshögskolan att skärpningarna av förvaringsreglerna som gjorts sedan mitten av 1990-talet inte haft någon betydelse för antalet vapenstölder.

Vapenstölder i svenska hushåll är ett så extremt ovanligt brott att det inte går att dra säkra slutsatser annat än på generell nivå. Det vi kan se är att vapenstölderna minskat i samma takt under hela undersökningsperioden, kommenterar dr Erik Lakomaa, forskaren, som publicerat studien om vapenförvaring.

Brister i rapportering

I studien har två saker undersökts. Hur har stölderna gått till och hur har vapnen förvarats?

Det visade sig att det inte fanns någon godtagbar statistik för att besvara frågorna, så Erik Lakomaa och hans medhjälpare fick ta det från grunden och inhämta och kodsätta över 3 300 polisrapporter, från hela landet åren 20032010 och från Stockholms län 19952010.  De fann då att det dessutom var stora brister i polisens rapportering.

Erik Lakomaa

Stölder av luftgevär och fall där inga vapen alls stulits kunde exempelvis vara kodat som stölder av licensbelagda vapen. I 16 procent av fallen var det inga licensbelagda vapen stulna, säger Erik Lakomaa.

Sett i proportion till antalet vapen i Sverige, till antalet hushåll där det finns vapen och till antalet stölder är det i samtliga fall ett mycket ovanligt brott. Något skjutvapen stjäls vid fyra promille av bostadsinbrotten, vilket är en sextiofjärdedel av vad vapenägarnas andel av hushållen står för.

 Jag är förvånad över att det är en så stor skillnad mellan bostadsinbrotten och de tillfällen då vapen stjäls, säger Erik Lakomaa.

Förklaringen kan ligga i att tjuvarna vanligtvis inte är ute efter vapen. Lite slarvigt skulle man kunna säga att för tjuvens del är en studsare eller ett hagelgevär bara till besvär. De är ute efter andra varor som snabbt kan omsättas i kontanter. Många förvarar också kontanter i vapenskåpet.

 Om vapenägarna slutade förvara kontanter och andra värdeföremål i vapenskåpen och detta blev känt i kriminella kretsar skulle sannolikt ännu färre vapen stjälas, säger Erik Lakomaa.

Göm inte nyckeln

Studien slår hål på flera myter som faktiskt legat till grund för skärpta förvaringsregler. Till exempel har bara ett vapenskåp öppnats genom att låset forcerats. Om det varit känt tidigare kunde kravet på många vapenägare med skåp som inte var certifierade enligt SS3492 att byta lås undvikits.

 Vår studie visar att det var en åtgärd som inte hade någon betydelse. Den enda effekten blev därmed att jägarna tvingades lägga ut mycket pengar, helt i onödan, säger Erik Lakomaa.

Han konstaterar också att de som tror sig slippa oönskade besökare i vapenskåpet genom att gömma nyckeln kan komma att bli besvikna.

 Det är en taktik som inte fungerar. Utgå från att tjuvarna alltid hittar nyckeln, oavsett var den göms, säger Erik Lakomaa.

Han slår också fast att fler och skärpta regler för förvaring av vapen inte behövs i Sverige.

 Slutsatsen man kan dra av undersökningen är att de regler som finns är fullt tillräckliga. Det finns inte något som säger att det finns behov av några andra regler nu när vapenskåpet är så spritt.

Sammanfattning av studien

Nedan sammanfattar och drar Erik Lakomaa slutsatser av sin studie i fem punkter.

Antalet stölder av moderna licensbelagda vapen är mycket lågt, både i absoluta tal och i relation till antalet vapenägare, antalet legala vapen och till antalet inbrottsstölder. Vapen stjäls vid i genomsnitt 4 promille av inbrottsstölder i bostäder och fritidshus vilket ska ställas i relation till att det (baserat på antagandet om det normalt är en vapenägare i hushållet) i genomsnitt fanns vapen i storleksordningen 16 procent av bostadshushållen. Antalet vapenstölder där moderna licensbelagda vapen tillgreps var i genomsnitt 105 per år i hela riket, omfattande i genomsnitt 269 vapen per år. Trenden är också fallande.

De skärpningar av förvaringskraven som gjorts sedan mitten av 1990-talet har inte haft någon effekt på vapenstölder. Trenden faller i samma takt över hela den undersökta perioden 19952010. Detta trots att vapenskåp (även för den som är ointresserad av vapen) kan antas vara attraktiva för tjuvar eftersom det är vanligt att folk förvarar kontanter eller andra värdeföremål i dem. Sannolikt kan detta förklaras med att civila jakt- och målskyttevapen är tämligen ointressanta för kriminella (det är även resultatet av BRÅ:s studie Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg: En kartläggning (BRÅ 2012)) och med att de legala vapenägarna redan före krav på förvaring i vapenskåp SS3492 hade en fullgod förvaring (många hade sannolikt redan då skåp som uppfyllde SS3492).

Det finns allvarliga brister i polisens rapportering av vapenstölder. Cirka 16 procent av rapporter kodade som vapenstölder avser fall där inga moderna licensbelagda vapen stulits. Detta är konsistent med BRÅ:s utredning som visar att det är ett generellt problem att kvaliteten på polisens rapportering är så låg (Färnström 2012, Användningen av brottskoder: En kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken, BRÅ). Bristerna kan ha gjort att man tidigare överskattat problemet med vapenstölder från privatpersoner.

När det gäller förvaring så är den idag godtagbar hos i princip alla (det vill säga alla har godkänt skåp). De skärpningar som gjordes beträffande låsen är meningslösa eftersom det under en hela den undersökta perioden endast finns ett säkert fall där man forcerat låset (dessutom utfört av en låssmed). Det vanligaste är att man tar hela skåpet eller hittar nyckeln (man kan vidare konstatera att gömma nyckel inte fungerar).

Eftersom den svenska politikern bygger på att man genom hårda krav för att bevilja licenser ska undvika att olämpliga personer får tag på vapen och hårda förvaringskrav för att förhindra att legala vapen genom stöld kommer i händerna på kriminella är det viktigt att känna till att det, om man studerar faktiska fall, finner att inte bara brott begångna med legala eller tidigare vapen (ex Hagelin 2012), utan också stölder av legala vapen, är ytterst få.