Slopat brunstuppehåll kritiseras

I Norrbotten i kustområdena blir det nu tillåtet att jaga under brunstuppehållet. Något som kritiseras av Jägareförbundet. Foto: Olle Olsson

Nästan oförändrad tilldelning, minskade betesskador, men delade meningar om slopat brunstuppehåll.
Så kan läget inom älgförvaltningen i Norrbotten sammanfattas inför höstens jakt.

I tisdags hölls en presskonferens där älgförvaltningsgrupper, jägarorganisationerna och skogsstyrelsen deltog för att informera om läget inom länets älgförvaltning.
Parterna var eniga om att den nya älgförvaltningen i stora delar fungerar bra.
Däremot så kommer det nu att inrättas så kallade styrgrupper i älgskötselområdena med två representanter från markägarsidan och två representanter från jägarsidan, där markägarna har ordförandeposten.
– Vi gör det här för att öka kompetensen. Styrgruppen ska fastställa mål och planer för älgskötselområdet, revidera och följa upp planerna, både årsvis och vid behov under pågående jakt, berättar Robert Jonsson, SCA Skog.

Delade meningar
När det gäller jakttiderna, som beslutas av viltförvaltningsdelegationen, så råder delade meningar om slopandet av det två veckor långa brunstuppehållet i skarven september/oktober.
Jägareförbundet i Norrbotten hade skickat in ett yttrande som byggde på att brunstuppehållet ska vara kvar. Det yttrandet togs inte upp för behandling eftersom delegationen ansåg att Jägareförbundet redan fanns representerad i delegationen.
– Vår representant i delegationen var tyvärr sjuk när vi hade ett kretsmöte om brunstuppehållet och där kretsarna sa nej till slopandet av uppehållet, säger Mikael Samuelsson, ordförande för Jägareförbundet i Norrbotten.
Beslutet i delegationen blev jakttid från 1 september till 30 november i kustområdena, 1 september till 9 november i inlandet och 1 september till 5 oktober i Kiruna.
– Ingen hade några invändningar mot förslaget, säger Marcus Jatko, Sveaskog.
Han fortsätter:
– Vi tycker det är bättre att jaktlagen själva får bestämma när man ska jaga. Redan 2012 slopades brunstuppehållet i inlandet, bland annat för att öka antalet jaktdagar innan vintern slår till. Sedan pågår brunsten i sex veckor, så vi tror inte uppehållet har så stor betydelse.

Motförslag
– Jägareförbundet gick in med ett motförslag som inte behandlades. Jägarna i inlandet accepterar slopandet av brunstuppehållet, däremot så tycker jägarna vid kusten att det borde vara kvar, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet i Norrbotten.
– Slopandet av brunstuppehållet måste utvärderas. Att vi haft ett jakttidsuppehåll har gett möjlighet till en omstart, en nypremiär som medfört fler jägare i skogen och med fler jägare skjuts fler älgar. Hade vi haft uppehåll hade vi också gett möjlighet för andra intressenter komma ut i skogen på ett enklare sätt. Man blir satt lite på undantag om man är småviltjägare. Övriga friluftslivet hade också vunnit på ett uppehåll, säger Mikael Samuelsson.

Utvärderas
Det slopade brunstuppehållet ska utvärderas efter höstens jakt. Förmodligen i form av en enkät, meddelar länsstyrelsen.
Vidare fortsätter systemet med pottälgar för licensområdena, alltså de områden som inte ingår i älgskötselområdena.
– Nu utökas systemet så att det kommer finnas tre ansökningstillfällen i höst vid kusten mot tidigare två. För att kunna söka att få skjuta så kallade pottälgar måste jaktlaget först ha skjutit fullt sin tilldelning, detta gäller de jaktlag som har fyra tilldelade älgar eller färre. Har jaktlaget fem eller fler älgar på licensen ska alla vuxna tilldelade djur vara skjutna och cirka 75 procent av kalvarna innan förvaltningsgruppen säger ok till att jaktlaget får skjuta fler älgar. Länsstyrelsen tar det formella beslutet och skickar ut fler tags, berättar Robert Jonsson.
Mikael Samuelsson menar att älgen är en tillgång och får inte ses som ett skadedjur.

Fokus på kvalitén
– Vi tycker också att fokus ska ligga mer på kvalitén i älgstammen. Vi bör ta hänsyn till ålder, sammansättning och antal. Vi ska ha en älgstam som är i balans med fodertillgången. Självklart finns problem med betesskador, men problemen är i huvudsak kopplade till vinterstammen. Generellt är inte skadebilden så stor. Det finns också mer foderskapande åtgärder man kan göra för att minska betesskadorna.
Mikael Samuelsson tog också upp att ett antal ortsbojaktlag framför allt i Kirunaområdet riskerar att inte få jaga älg i höst på grund av att man omfördelat älgar från ortsbojaktlagen till samebyar.
Roland Saitzkoff vid länsstyrelsen säger att omfördelningen gjorts för att vissa ortsbojaktlag inte skjutit i närheten av den tilldelning man fått, därför görs en viss omfördelning. Han påpekar dock att inget jaktlag riskerar att inte få jaga till hösten.

Minskade skador på skogen
Bo Leijon, skogsstyrelsen region nord, berättade att årets älgbetesinventering kommer presenteras i mitten av augusti. Han tror betesskadorna nu har minskat.
– Vi förväntar oss något lägre skadenivåer allt annat vore ett misslyckande för älgförvaltningen, säger Bo Leijon.
Han fortsätter:
– Betesskadorna har varit oacceptabelt höga under fler år. Skadorna varierar mellan områden och mellan år, från katastrofområden till områden nära målbilden. Det är viktigt i en adaptiv förvaltning att uppsatta avskjutningsmål verkställs och att målen revideras snabbt när ny kunskap kommer fram.

Fakta älgjakten i Norrbotten

I år får 8.331 vuxna älgar skjutas i Norrbotten mot 8.208 året innan. I fjol sköts 7.239 vuxna älgar och 4.884 kalvar. Norrbotten är indelad i sex älgförvaltningsområden.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev