– Skyddsjakt är väldigt svårt och bara en åtgärd av en massa olika åtgärder. Ökade kostnader och merarbete är kanske något vi måste vänja oss vid. Det krävs en omställning av hela djurhållningen i och med en ökande vargpopulationen. Det är en besvärlig och komplex situation, säger Annelie Johansson på länsstyrelsen.
Hon konstaterar att det finns ett behov av ökat stöd till Skåne som har många får, ett djurslag som enligt henne behövs för den biologiska mångfalden.
– Frågan ska lyftas till viltförvaltningsdelegationen och vi ska ha fortsatta diskussioner med LRF senare i veckan.
– Vi behöver kraftsamla kring att få riksdagen att förstå att bidrag på 40 kronor per löpmeter rovdjursstängsel kanske inte räcker, säger hon.
Annelie Johansson menar att man som fårägare ska inse att två eltrådar inte håller vargen borta från fåren.
– Vill man vara på den säkra sidan måste man åtminstone sätta upp traditionellt fårnät.
Områden som är svåra eller omöjliga att stängsla tillräckligt bra kräver andra åtgärder, till exempel att fåren flyttas till ett säkrare hägn nattetid.
– Vi måste kanske förändra vårt sätt att hålla djur, säger hon.
Att inte djurägarna har möjlighet att vakta djuren nattetid har hon stor förståelse för.
– Många av dem har andra jobb och kan inte sitta vakna på nätterna.
Annelie Johansson anser också att Skånes särart i form av många får och en relativt sen förekomst av varg jämfört med övriga landet bör lyftas till riksdagsnivå, där man beslutat om att varg ska finnas i hela landet utom i renbetesområdet.
– Den diskussionen har kanske inte förts på ett nödvändigt sätt i riksdagen, säger hon.
Att det till slut blev ett beslut om skyddsjakt på varg i norra Skåne och Kronoberg, kommenterar hon med att den vargen lärt sig ett felaktigt beteende.
– Den tar inte får för att den är hungrig utan för att de är lätta och roliga att jaga när de springer runt i en hage.