Nyligen beslutade länsstyrelsen att bevilja skyddsjakt på kronvilt inom Gnosjö kommun samt vissa intilliggande områden. Samtliga djur – kalvar, hindar och hjortar – är tillåtna och ytterst handlar det om att utrota avkomman till de djur som rymde från ett hägn för ett tiotal år sedan.
På Jägareförbundet Jönköping är jaktvårdskonsulent Jesper Einarsson kritisk till beslutet.
– Kronviltet tillhör den svenska faunan. Det är faktiskt en av de första klövviltarterna som kom när inlandsisen drog sig tillbaka. Att mot den bakgrunden tala om att utrota en population är inte rimligt, säger han.

Men det rör ju sig om rymlingar från ett hägn som ställer till problem för skogsbruk och lantbruk?
– Om rymningen inträffat nyligen skulle jag kunna förstå det. Men över tio år har gått och någon gång måste man börja betrakta dessa djur som vilda. Enligt min mening har den gränsen passerats sedan länge. Dessutom har det säkert tillkommit djur som inte har sitt ursprung i de hägnade hjortarna, säger Jesper Einarsson.

Sista gången
Einarsson menar att problem för skogsbruk och lantbruk måste lösas inom ordinarie förvaltning och tycker att bildande av ett kronhjortsskötselområde är ett första steg.
Vilthandläggare Ingemar Sjöberg på länsstyrelsen i Jönköping är inne på samma linje.
– Det här är sista året vi beviljar skyddsjakt. Nu måste vi ta upp en diskussion med jägare, skogsägare och lantbrukare om en annan lösning. Det skulle egentligen ha gjorts tidigare, men det har helt enkelt inte funnits tid, säger Ingemar Sjöberg.
– Det handlar om att man på sikt kan anpassa sig till det faktum att kronhjorten finns i området, och att man hittar metoder för förvaltning, och skydd av skog och exempelvis ensilagebalar, fortsätter han.

Stort område
De skyddsjakter som har bedrivits tidigare år har inte nämnvärt påverkat populationen, enligt Ingemar Sjöberg. Något som är ytterligare ett argument för att det måste till andra metoder.
– Man ska också komma ihåg att kronviltet är spritt över ett stort område, vilket gör att det finns ett officiellt önskemål om att utrota hjortarna, medan det är långt ifrån alla som tycker så. Till exempel överklagades förra årets skyddsjaktbeslut till Naturvårdsverket av en privatperson som inte är jägare, och som tyckte att hjortarna skulle vara kvar.

Minska skador ett mål
I beslutet om skyddsjakt är ett argument att biotopen i området, som innehåller mycket granskog inte är lämplig att ha kronhjort i.
– Jag tycker inte det håller. Större delen av Sverige är lämplig biotop för kronvilt och de finns i Skåne, i Jämtland och i Västerbottens kustland för att ta några exempel. Men de kräver naturligtvis en aktiv och klok förvaltning för att minska skador och intressekonflikter, säger Jesper Einarsson.