Frågan om en senarelagd älgjakt har diskuterats i jaktvårdskretsen och skötelsområdenas styrelser vid ett nyligen genomfört möte. Man kom då överens om att föreslå att premiären flyttas fram några dagar, till tredje lördagen i oktober.
Om det blir så avgörs av skötselområdenas årsmöten som genomförs under våren. Kretsens ordförande Ulf Djerf har gott hopp om att förslaget kommer att gå igenom.
– Vi var eniga på mötet, och jag har också fått signaler om att en senare älgjaktstart är ett önskemål i många jaktlag, säger han.
Ulf Djerf ser tre vinster, av fallande betydelse, med förslaget. Först kommer fördelen med att risken för att jakten sammanfaller med den avslutande delen av älgbrunsten minskar.
– I första hand gäller det de år jaktstarten infaller 8 oktober då brunsten inte är över. På det här sättet blir det ytterligare några dagar, säger Ulf Djerf.

Unga jägare gynnas
En annan positiv faktor är att jägarna inte behöver ta ledigt för att delta i älgjaktpremiären. Något som man i första hand tror gynna unga jägare som har svårt att ta fritt från skolan för att jaga.
– Ytterligare en fördel, om än en marginell sådan, är att kalvarna får några extra dagar att lägga på sig vikt, säger Ulf Djerf.
Om förslaget genomförs kommer den senarelagda älgjakten att omfatta i det närmaste hela Lidköpings kommuns dryga 60 000 hektar. Men förslaget faller om något skötselområde är emot.
– Ja, det här förutsätter enighet. Men eftersom vi har ett bra samarbete om andra frågor när det gäller älgförvaltningen tror jag vi ska komma överens om jakttiden också, säger Ulf Djerf.

Mellantjurar sparas
De fyra skötselområdena har till exempel samma avskjutningsregler, där man sparar tjurar mellan fyra och åtta taggar. Något som lett till att medelåldern har höjts, slaktvikterna ökat och att troféerna blivit fler.
– Experterna säger att det inte är någon bra metod, men i vår krets har det haft en positiv betydelse. Vi behöver få upp tjurandelen som nu ligger på 37 procent. Det är ytterligare en anledning till att vi nu går igång med ytterligare tre års sparande av mellantjurar, säger Ulf Djerf.
Kretsen har med stor efterlevnad tillämpat avskjutningsmodellen under många år, med något undantag.
– När vi under ett år släppte fältet fritt vad gäller tjurar blev effekten omedelbar. Antalet större tjurar minskade dramatiskt. Och det tar lång tid att bygga upp det som går förlorat om man inte sparar dessa tjurar i mellanskiktet, säger Ulf Djerf.