Den 8 januari i år enades vargkommittén om en åsiktsförklaring. Enligt kommittén var det ett första steg mot den handlings- och genomförandeplan som de anser vara nödvändig för att åstadkomma en långsiktigt hållbar rovdjurspolitik. Dokumentet överlämnades till miljöminister Lena Ek.

Kommittén var bland annat överens om att vargstammens genetik succesivt behöver förbättras och att naturlig invandring är en del av lösningen. Detta uttalande innefattar givetvis också andra åtgärder och Naturvårdsverket arbetar med olika alternativ så som utplanteringar av vargar och flytt av genetisk värdefulla djur från renskötselområdet, säger Torbjörn Lövbom.

Adaptiv förvaltning

Samtidigt uttalades att en adaptiv förvaltning är viktig och ny kunskap ska i kontinuerligt ska föras in.

Vår uppfattning är att en långsiktigt hållbar rovdjursförvaltning måste vara lärande och förändras i den takt och utsträckning som erfarenheter ger skäl till. Ambitionen med dagens förvaltning är att den ska vara just adaptiv. Emellertid upplever vi att så inte alltid är fallet. Det saknas flexibilitet och det tar för lång tid innan ny kunskap implementeras i förvaltningen, skrev vargkommittén.

Jag är mycket nöjd med det konstruktiva arbete som experterna från respektive organisation har nedlagt. Min förhoppning är att detta kommer att bidra till mer sans och balans till den fortsatta debatten, sa ordförande Peter Egardt i ett pressmeddelande den 8 januari.

Bryter överenskommelsen?

Men redan tre veckor senare väljer Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Rovdjursföreningen alltså att ifrågasätta delar av den gemensamma åsiktsförklaringen.

När nu dessa organisationer väljer att överklaga en åtgärd som syftar till att förstärka vargstammens genetik och säger sig misstro den forskning som ligger bakom beslutet finns det anledning att diskutera vad man menar med adaptiv förvaltning. Det faktum att en förvaltnings åtgärd innefattar jakt kan givetvis inte diskvalificera den, framhåller Torbjörn Lövbom.

Organisationerna har också i sina uttalanden förordat en genetisk förstärkning genom inplantering utan att redovisa hur en sådan ska kunna ske i praktiken. Även denna fråga finns anledning att diskutera, fortsätter han.

Fakta vargkommittén

Den nationella kommittén för hållbar rovdjurspolitik för varg består av representanter för Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Världsnaturfonden, Svenska rovdjursföreningen, LRF, Svenska Samernas Riksförbund, Föreningen Sveriges Fäbodbrukare, Sveriges Kommuner och Landsting samt Naturskyddsföreningen.

Kommittén har till uppgift att vara ett forum för dialog mellan dessa organisationer och bistå regeringen i arbetet för en hållbar vargpolitik.