Miljöministern säker på vargjakt i vinter
Miljöminister Lena Ek (C) har stort förtroende för Naturvårdsverket, och tycker inte att det behövs en ny jakt- och viltmyndighet. Hon är också säker på att det blir vargjakt i vinter. Det säger hon i en intervju med Svensk Jakt som gjordes i samband med att ministern besökte den vargdrabbade fårgården Ulkeröd i Västergötland.
Du har sagt att du har stort förtroende för Naturvårdsverket. Jägarnas och landsbygdsbefolkningens förtroende för verket är kört i botten. Varför är det en sådan skillnad mellan vad du och de som bor här ute i skogarna tycker?
– Jag kan inte recensera alla olika situationer som varit runt om i landet. Jag kan bara säga att vi inte hade kunnat få den nya rovdjurspolitiken på plats utan ett gediget och seriöst arbete från Naturvårdsverkets sida.
Men den praktiska hanteringen av den nya rovdjurspolitiken, tycker du att Naturvårdsverket sköter den lika bra?
– Det som händer nu är att man i varje län ska ta fram regionala förvaltningsplaner, som ska vara klara till hösten. Lagstiftningen kom först i januari, man har haft våren på sig att ta fram texterna som är ute på remiss. Organisationen är på plats och till hösten är planerna klara. Då har vi tagit ett väldigt stort steg i att förvalta den nya rovdjurspolitiken. Det tar tid att ändra ett helt system.
– Jag förstår att människor är otåliga. Jag förstår att många tror att i och med att en ny lagstiftning träder i kraft så ändras hela systemet i samma sekund, men vi måste ha organisation och planer på plats innan nästa steg tas.
Jaktlagutredaren föreslår som ett alternativ att en ny jakt- och viltmyndighet bildas. Vad har du för åsikt om det?
– Om man vill tappa tempo i den här frågan, då ska man göra så. Jag tror att den organisation vi har fungerar när vi har den nya lagstiftningen och den nya förvaltningsorganisationen på plats.
Om du får väljarnas fortsatta förtroende i höst, blir det licensjakt på varg i vinter?
– Ja, de regionala förvaltningsplanerna ska vara klara i landets alla län i början på hösten och det kommer säkert att innebära att man på sina håll också har jakt som ett redskap i förvaltningen.
Referensvärdet för varg i riksdagsbeslutet satte ni till 170–270 vargar. Där valde Naturvårdsverket att lägga sig på 270. Vad tycker du om det?
– Vi har fortfarande inte fått klartecken från EU-kommissionen så vi vandrar en balansgång här. Det finns en anledning till att vi valde det här spannet, och det finns saker vi måste klara av. Eftersom vi har en vargstam som är större än den nivå som Naturvårdsverket satte, som ligger inom det av riksdagen beslutade spannet, kommer det att inom olika förvaltningsplaner också finnas jakt. Det innebär på sikt att det totala rovdjurstrycket ska komma ner till en acceptabel nivå. För att se vad som är en acceptabel nivå har vi också gett ett uppdrag till SLU att undersöka de socioekonomiska effekterna.
Centerpartiet vill ha 200 vargar. Nu är det över 500. Hur lång tid tar det innan vargstammen är nere på er nivå?
– Det är svårt att säga. Vi har satt ramarna där vi har gynnsam bevarandestatus för våra stora rovdjur. Om man menar allvar med regional förvaltning, ska nivån beslutas i länen och inte av regeringen. Regionalt inflytande är oerhört viktigt. Sedan är det svårt att säga när man når olika nivåer. Vi har sagt att vi i Sverige ska ha 170–270 vargar. När man kommer dit beror på hur de olika förvaltningsplanerna ser ut.
I Värmland finns över 200 vargar i dagsläget. Det är ungefär halva Sveriges vargstam i ett län. Vad säger du om det?
– Vi ska ha regionala förvaltningsplaner som tar hänsyn till det totala rovdjurstrycket. Flera samhällsintressen har konstaterat att det på vissa håll är för högt och det är nog så i Värmland också.
Fårägaren Lars Olof Lyrdal tog upp domstolarnas långa handläggningstider av överklaganden angående vargjakt. Vad har du för synpunkter på det?
– En del av den nya rovdjurspolitiken är att det ska bli ett tydligare och snabbare förfarande.
2006, när Alliansen tillträdde, beviljades skyddsjakt på de två vargarna i Svartboreviret efter att de tagit jakthundar och några får. Vargarna, som var de enda i reviret, sköts under parningstiden i mars. Nu är det svårare än någonsin att få till stånd skyddsjakt, trots den nya rovdjurspolitiken. Varför har det blivit så?
– Jag vill säga att det är en effekt av den tidigare politiken och det försöker vi komma ur med nya regler. Och jag tror inte att det är svårare att få skyddsjakt nu. Ska du göra ett sådant påstående måste du titta på statistiken.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.