Färre medlemmar betyder visser­ligen lägre kostnader för tryckning och distribution av Svensk Jakt och lägre avgift för medlemsförsäkringen, men det är en klen tröst.

En av få verkliga ljuspunkter är i stället att antalet kvinnor som medlemmar ökar och därmed även andelen kvinnor, och att verksamheten på Öster Malma gick med överskott. Även antalet ungdomsmedlemmar ökar.

Allt fler löser jaktkort
Positivt är att antalet jaktkortslösare åter ökar. Det borde ge utrymme för fler medlemmar på sikt. Opinions­läget för jakten i samhället är också fortsatt gott. Och i många jakt- och viltfrågor finns framgångar för förbundet att redo­visa i verksamhetsberättelsen.

Arbetet som lagts ner på att få den nya älgförvaltningen så bra som möjligt, på vildsvinsfrågorna, på de olika rovdjursfrågorna, på fjälljakten, på säljakten och så vidare blir imponerande när man ser det samlat i årsredovisningen.

Per den 31 december 2011 var antalet medlemmar 175.434, vilket var en minskning med 3.568. Att vara många medlemmar är viktigt för Jägareförbundet eftersom det ger större tyngd gentemot politiker och andra myndigheter, legitimitet, som det kallas, och målet är att öka medlemstalet till 250.000 till år 2020.

För att nå dit krävs troligen att Jägareförbundet lyckas i de tunga jaktpolitiska frågorna. I verksamhetsberättelsen framhåller ordföranden Torsten Mörner i sina inledningsord om året som gick att förbundet driv­it på i politiken och nått framgångar i flera tunga frågor:
Utan Svenska Jäg­are­förbundet hade den framtida älgjakten sannolikt sett helt annorlunda ut. Vi hade förmod­ligen fått ett totalt bly­förbud, statlig reg­ler­ing av vildsvin och utfodring och ingen säljakt.

Vargen ett kliv bakåt
Men det finns problem, som nye generalsekreteraren Bo Sköld konstaterar, även om han tillträdde först när nya verksam­hets­året inleddes. Det främsta är att när förbundet efter flera års hårt arbete lyckats flytta fram positionerna i vargfrågan med riksdagsbeslut om licens­jakt på varg och ett tak på varg­stammen och en ny skrivning av paragraf 28, så klampade EU in och lade sig i den svenska vargpolitiken. Hela vargfrågan tog ett ordentligt kliv bakåt.

Vi står inför en stor utmaning, att med bibehållet för­troende från både omvärld och medlemmar se till att vargfrågan inte splittrar oss, utan i stället enar oss skriv­er Bo Sköld.

Bakslaget i vargfrågan ledde också till att förbundet lämnade arbetet med skyddsjakt och inventering av varg, liksom att förbereda åtgärder för genetisk förstärkning av vargstammen.

Uppvaktade EU
Dessa åtgärder var de första två punkterna i det niopunktersprogram som antogs vid en extra ordförandekonferens med alla länsföreningsordföranden i september.
Uppvaktningar hos EU och regeringen för att klargöra Jägareförbundets linje och förklara vargproblematiken för politikerna följde. Hittills är dock de konkreta resultaten magra. Men sådant politiskt arbete är alltid långsiktigt och kan ge utdelning på sikt.

Det ekonomiska resultatet tyngs av att färre medlemmar ger lägre intäkter.
Det tyngs också av att skiftet på generalsekreterarposten ger dubbel kostnad för avvecklingen av Håkan Weberyds tjänst med cirka en miljon kronor. Det bidrog till att personalkostnaderna blev 4,5 miljoner kronor dyrare 2011 än 2010.

Till det bidrog även att personal­styrkan ökade med två tjänster från 108 till 110 under året. För den operativa verksamheten blev nettot totalt bara minus cirka 1,4 miljoner kronor sedan utgifterna hållits nere inom andra områden.

Den finansiella förvaltningen tyngs av ett minus på en dryg miljon på grund av aktie­­port­följens värdeminskning. Det negativa resultat i bokslutet inklusive finansiella poster blir då totalt 2,5 miljoner kronor.

Förbundet har också gjort en större amortering av lån under året med hjälp av sålda värdepapper. Intäkterna av värdepappren gav mindre än vad förbundet fick betala i räntor på lånen.