Uttalandet har rubriken Ett kulturarv havereras? Det lyder:

Det är med stor oro som Jägareförbundet Värmland ser på hur den värmländska älgjakten håller på att omöjliggöras i stora delar av länet.
För två år sedan trädde den nya älgförvaltningsmodellen i kraft med ambitionen att älgstammen ska förvaltas över större biologiska områden och samtidigt bidra till en större samverkan mellan jägare och markägare.
Jägareförbundet Värmland anser att tillämpningen av förvaltningen tyvärr har fått en inriktning mot att enbart reducera stammen för att förhindra skogsskador, samtidigt som vargstammen ökat kraftigt. Andra åtgärder än att reducera älgstammen för att förhindra skogsskador diskuteras nästan inte alls.
Jägareförbundet Värmland menar att målen för älgförvaltningen måste omformuleras. I målet för den värmländska älgstammen måste begreppet ”meningsfull älgjakt” lyftas fram.
För att uppnå den målsättningen måste vargstammen reduceras kraftigt samtidigt som mera foderskapande åtgärder införs i skogsbruket och jägarna själva anpassar sin avskjutning till de nya förhållandena.
Om inte snabba åtgärder vidtas i den riktning som förbundet föreslår finns stor risk att det värmländska kulturarvet – älgjakten – snart är ett minne blott i stora delar av länet. Just nu riskerar vi att redan till kommande säsong hamna i en situation där inte jakten upplevs som meningsfull. Vad ännu värre är att på en del områden kommer inte älgen att vara ett jaktbart vilt.
Jägareförbundet Värmland vill inte bidra till att en av de starkaste traditionerna håller på att försvinna ur de värmländska bygderna. Förvaltningen av det viktigaste viltet i Värmland, älgen, måste få en annan inriktning.

Med hänvisning till ovanstående kräver Jägareförbundet Värmland att:
• Omedelbara åtgärder sätts in för att sänka den höga koncentration av varg som finns i Värmland.
• Skogsbruket genomför foderproducerande åtgärder som en naturlig del i sitt skogsbruk.
• Tydliga avskjutningsstrategier införs som möjliggör långsiktig älgjakt även i områden med varg.