I över 50 år har Jägareförbundet haft tillgång till eller administrerat Jaktkortsregistret. Under denna tid har det inte förekommit en enda incident där känsliga uppgifter kommit på villovägar.
När Naturvårdsverket nyligen avslog Jägareförbundets begäran att få ut uppgifter överklagades beslutet till Kammarrätten.
I början av 2000-talet hände exakt samma sak, men då slog Kammarrätten fast att Jägareförbundet skulle få ut uppgifter ur registret.
Nu tycker rätten att det finns en risk att uppgifter från registret kan hamna i fel händer. Den menar att jägarnas vapen kan komma att hamna i händerna på brottslingar, säger generalsekreteraren Håkan Weberyd.
Han är oerhört förvånad att Kammarrätten kan göra så olika bedömningar.
Man tar ingen hänsyn till att vi skött de uppgifter vi fått ut klanderfritt i 50 år.

Märklig omständighet
En märklig omständighet är att Jägareförbundets medlemsregister omfattar en stor del av jaktkortslösarna. Samtidigt finns det inga restriktioner knutet till hur jägarförbund, jakttidningar, vapentidningar och jakthundsklubbar använder sina register. Dessa innehåller nästan uteslutande uppgifter om vapenägare och kan säljas hur som helst.
Länsstyrelserna har också fattat beslut om att lämna ut uppgifter på vargskyttar och jaktledare.
Det finns således en märklig inkonsekvens kring myndighetsbesluten.
För Jägareförbundet innebär beslutet direkt att det blir svårt att uppfylla kraven i det allmänna uppdraget.
Till exempel kan jag nämna att när Jägareförbundet genomförde kampanjen om säkrare jakt skickades material ut till alla jaktkortslösare. Det blir omöjligt om vi inte får tillång till Jaktkortsregistret, säger Håkan Weberyd.

Ska överklaga

Jägareförbundet ska överklaga Kammarrättens beslut till Regeringsrätten. Men för att målet ska tas upp där krävs prövningstillstånd. Och det är inte säkert att den rätten gör en annan bedömning än Kammarrätten.
Nu kommer Jägareförbundet att påbörja ett arbete för att se hur man kan kompensera för de problem som detta innebär. Det finns exempelvis en risk att vi får svårare att rekrytera nya medlemmar. Och då måste vi fråga oss om finns det andra sätt att nå dessa personer, säger Håkan Weberyd.