Under 1990-talet präglades det holländska samhället av en grön våg, som bland annat innehöll ett stort jaktmotstånd.

Resultatet blev att myndigheterna 2002 drog ner de jaktbara arterna till fem stycken, förklarar Wim van der Es, biträdande generalsekreterare i Hollands Jägareförbund.
Men sedan dess har samhället förändrats. Viltstammarna ökat. Medborgarna har insett att alltför stora viltstammar skapar problem.

Med väldigt få jaktbara arter fick vi en ganska generös skyddsjakt istället. Vi sköt samma djur men det hette något annat.

Det har funnits framför allt tre orsak­er till den generösa skyddsjakten: minska vissa vilt­populationer, minska skador för jordbruk­et och reducera sanitär olägenhet av stora viltstammar.

Vi har hjälpt jordbruket. Vår jakt utförs inte bara för att vi vill jaga, utan också för att vi vill hjälpa. Det är exempelvis inte vi som driver frågan om skyddsjakten. Det gör lantbrukarna, säg­er Wim van der Es.

Vi ser ett trendbrott
Detta har, tillsammans med att jägarna är öppnare med hur jakten går till, lett till att acceptansen för jakt har ökat i Holland.

Vi mäter acceptansen varje år och vi ser ett trendbrott. Människorna har blivit mer rationella och reagerar inte lika känslomässigt när det kommer till djur. Medborgarna ser vilka problem vissa djurarter för med sig.

En tydlig konsekvens av att opinionen ändrat inställning till jakt är att den holländska regeringen nu håller på att se över de jaktbara arterna.

Som det ser ut nu kommer vi få jakt på elva arter istället för fem. Förslaget väntas tas i parlamentet nästa år.

Wim van der Es anger också en ny typ av kostnadsmedvetenhet som förklaring till den rationella synen på djur. De holländska myndigheterna betalar ut 16 miljoner euro varje år för vilt­skador.

Befolkningen tycker att pengarna kan användas bättre. Det före­kommer en diskussion i samhället om hur man kan minska denna kostnad.

Vi har en uppgift i att för­söka minska antalet gäss. Vi har både flyttande gäss och de som stannar hela året. Ornitologerna i landet har också insett problemet. Vi tycker inte likadant, men det finns ett bra samtalsklimat, säger Wim van der Es hoppfullt.