Som ordförande för Svenska Jägareförbundet är det inte lätt att se er medlemmar och förtroendevalda i ögonen och säga att vi har en lösning i sikte att vi är på väg mot en situation där vargstammen regleras, där de som berörs får vara med och påverka sin vardag, där varje läns samlade rovdjurstryck beaktas. Inför vinterns blygsamma jakt trodde jag faktiskt att vi var på rätt väg, men dessvärre hade jag fel.

Vi vet alla att Jägareförbundet aktivt har sökt och föreslagit olika lösningar på vargproblematiken under hela 2000-talet och att vi har lyckats medverka till små steg i rätt riktning. Men, vi har haft få lösningsorienterade parter med oss i det arbetet och det har definitivt inte blivit bättre.

Tvärtom ser vi nu att miljöorganisationerna gång på gång låser förutsättningarna, ökar polariseringen och därmed minskar förutsättningarna för acceptabla lösningar. Vad vill SNF, WWF och Rovdjursföreningen egentligen? Förstår de inte att människor får göra uppoffringar i sin livskvalité i vargtäta områden? Hur har de tänkt sig att förvaltningen av vargen ska gå till så att de berörda människorna känner sig trygga och respekterade? I deras värld kan man tydligen lägga enorma kostnader på vargens väl och ve utan att ens fundera över vad det betyder för jägare, ren och fårägare eller fäbodbrukare. Agerandet förvånar mig, det känns kortsiktigt och är antidemokratiskt. Miljö och samhällsansvar är honnörsord i deras program, men i vargfrågan är de totalt bortblåsta.

Just nu finns det som jag ser det all anledning att inte i affekt medverka till ytterligare polarisering av vargfrågan. Kalla det en time out för att samla tanke och kraft. Det finns också anledning att överväga våra egna ställningstaganden i frågan, vem vi ska samarbeta med och hur vi ska välja att gå vidare strategiskt.

Vår utgångspunkt står dock fast. Den är vår helhetslösning innehållande en tydlig, regional förvaltning med jakt, enkla och snabba beslut kring skyddsjakt, mål och kompensationsåtgärder. Vår grund är att det räcker med 150 vargar i Sverige och att en socioekonomisk konsekvensanalys är nödvändig, för att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning.

Efter samtal med ett antal förtroendevalda har vi beslutat att Generalsekreteraren och jag under den närmaste tiden kommer att besöka er medlemmar och förtroendevalda för att lyssna, överväga och stämma av hur vi ska agera framgent. Låt oss samla kraft för att kunna komma tillbaka starkare, kreativare och tydligare i denna angelägna fråga.

Björn Sprängare

Ordförande
Svenska Jägareförbundet