Av ansökan framgår att boende i området upplever att vargarna blivit mer och mer närgångna, att de helt har tappat respekten för människan och att man tror att en allvarligt menad attack mot människa inte är långt borta. Framför allt är man rädd för att något ska hända barnen, som idag är rädda och inte kan gå ensamma till skolbussen. Den inre oron hos både barn och vuxna beskrivs som en extra belastning i det dagliga livet.
I ansökan listas flera fall där varg befunnit sig i omedelbar närhet till fastigheter.

Avslag
Men länsstyrelsen Värmland tillåter ingen skyddsjakt i reviret. Länsstyrelsen tolkar visserligen jaktförordningen som att förekomst av rovdjur med särskilt närgångna beteenden som kan antas vara farliga för allmänheten får kunna utgöra en grund för skyddsjakt av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet. Myndigheten tillägger dock att en individuell bedömning alltid ska göras. 
Länsstyrelsen Värmland skriver i sitt avslag: ”I detta fall har länsstyrelsen gjort bedömningen att det inte finns uppgifter om att vargens/vargarnas närvaro i det aktuella området skulle bete sig annorlunda än vargar i andra områden och därmed medföra påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. De händelser som har beskrivits kan mycket väl uppfattas som oönskade, men att vargar eller vargspår liksom andra vilda djur då och då ses i närheten av bebyggelse är i sig inget onormalt.”