Inför den förra inventeringssäsongen infördes en ny inventeringsmetod för lodjur. Och det finns tydliga tecken på att de nya inventeringarna missat målet. Rejält.

I Viltskadecenterns slutrapport om förra vinterns lodjursinventeringar skriver de bland annat ”ett av de största problemen i samband med årets inventering i är kombinationen av en mycket låg inrapporterad täckningsgrad i flera områden och ett nytt inventeringssystem.
Länsstyrelsens egna aktiva inventeringsinsats är i flera län låg eller bristfälligt registrerad där långt mindre än hälften av länet är registrerat som aktivt avsökt i flera fall. Det finns en uttalad strategi i nya inventeringsmetodiken att utgå ifrån allmänhetens inrapportering men det finns inga data på allmänhetens täckningsgrad. Det finns således ingen användbar information för att korrigera antalet inventerade familjegrupper av lodjur med hänsyn till kunskap om icke inventerade områden. Detta har kunnat göras vid tidigare populationsuppskattningar.”

”Ett absolut minimum”
– Lodjursinventeringen visar ett absolut minimum av lodjursstammen, slår Inga Ängsteg fast.

Hon uppmanar ändå jägarna att fortsätta rapportera lodjursspår till länsstyrelserna.

– Det kan inte bli sämre. Det kan bara bli bättre, menar Inga Ängsteg.