Annelie Sjölander-Lindqvist, fil. Dr. i humanekologi, Serena Cinque, fil. Dr. i offentlig förvaltning samt Marianne Karlsson, MSc Riskanalys, samtliga verksamma vid centrum för forskning om offentlig sektor i Göteborgs universitet, har undersökt hur bland andra jägare upplevde 2010 års licensjakt på varg.

Intervjuer har genomförts med jägare och jaktledare i Dalarna, Värmland och Västra Götaland. Vidare har tjänstemän och fältpersonal på regional och nationell nivå intervjuats liksom regionala och nationella representanter för Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen, Jägareförbundet, Jägarnas riksförbund samt Lantbrukarnas Riksförbund.

Frustration över media

Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar och erfarenheter av den första licensjakten på varg sedan ett fyrtiotal år. Studien undersöker också hur de berörda grupperna ser på licensjaktens politiska och organisatoriska förberedelser samt efterdyningar (lärdomar, att tänka på inför nästa jakt), motiv till vargjakt och varför jägarna deltog i licensjakten.

Majoriteten av de intervjuade jägarna och jaktledarna uttrycker frustration över, som de upplever, medias orättvisa och faktaförvrängande bild av jägarkåren, särskilt eftersom jägarna själva upplever jakten som mycket välorganiserad och noggrant genomförd.

Beröm från länsstyrelserna

Även de intervjuade tjänstemännen på länsstyrelserna ger jägarkåren tummen upp. Tjänstemännen är eniga kring att jakten på det stora hela har varit väl organiserat särskilt från jägarnas sida.

Från länsstyrelserna riktas däremot kritik mot Naturvårdsverket. Flera tjänstemän menar att de blivit överkörda av verket.

Skillnader i Naturskyddsföreningen

Även den så kallade bevarandesidan har intervjuats. I deras svar kan två tydliga skillnader urskiljas: dels att det inte alltid finns en samstämmighet mellan den nationella och den regionala nivån. Dels att även om Naturskyddsföreningen i media intagit en kritisk roll så ger flera av representanterna i intervjuerna uttryck för en mera accepterande attityd än Rovdjursföreningens representanter.

Sammanfattning av undersökningen:

Licensjakten uppfattades av en majoritet av de intervjuade jägarna som en plikt att genomföra. Jakten har handlat om att visa på jägarkårens önskemål om att medverka till en god och hållbar rovdjursförvaltning. Deltagande i jakten har utifrån ett jägareperspektiv alltså handlat om att bistå förvaltningen med efterfrågade och nödvändiga kunskaper och erfarenheter för att möjliggöra en beskattning av vargstammen.
Myndigheter och flera intresseorganisationer anser att licensjakten genomfördes på ett seriöst sätt. Jägarna uppfattas, trots begränsad tid och resurser till planering, ha lagt sig vinn om att genomföra uppdraget korrekt. Viss kritik lämnas av de intervjuade avseende att jakten i vissa områden ledde till skadskjutna vargar. Samtliga intervjuade grupper lyfter att jakten påverkades av den snäva tidsramen från beslut till genomförande.
Jakten har för myndigheterna varit en utmaning för att anta rätt rutiner och fungerande strategier. Licensjakten på varg upplevdes som svår att styra och kontrollera.
Deltagande i jakten handlade till stor del om att ställa upp för lokalsamhället. Genom att delta i licensjakten demonstrerade jägarna sin samhörighet med de som lever i rovdjurstäta områden. Licensjakten har även bidragit till ökade kontakter mellan jaktlag vilket jägarna upplever som stärkande för lokalsamhället.
Beslutet om licensjakt visar på regeringens goda vilja att närma sig lokalbefolkningen. De intervjuade anger att jakten kom att uttrycka och kanalisera en uppdämd önskan att få delta i besluts- och förvaltningsprocesser. Flera av de intervjuade påpekar att de återigen känner ett stärkt förtroende för de nationella politikerna och att även deras relation till förvaltningsmyndigheterna har förbättrats.

Rapporten som pdf-fil: