– Det har funnits många olika teorier om varför fåglar flyger i V-formation. En teori är att ”ju fler desto bättre, om en rovfågel attackerar så kan jag klara mig”. En annan teori är att fågeln längst fram är bättre på att navigera än de andra, säger forskaren Steve Portugal på London Royal Veterinary College, rapporterar SVT.
Ingen av dessa teorier verkar stämma. Enligt en ny forskningsstudie som publicerats i tidskriften Nature så handlar det om en mycket avancerad anpassning till luftströmmarna.
Gruppen med brittiska forskare satte elektronisk mätutrustning på en grupp ibisar, för att se precis hur de anpassar flygstil och position när de flyger i V-formation.
De första resultaten visade att fåglarna placerade sig i formationen exakt i enlighet med aerodynamikens lagar. De valde exakt den punkt där de fick fördel av en uppvind från fågeln framför.
Men för att vingarna ska dra nytta av luftströmmen i olika positioner så flaxar fåglarna olika beroende på exakt var de befinner sig i formationen.
Snett bakom en annan fågel gäller det att flaxa exakt samtidigt. Mer rakt bakom gäller det att flaxa upp när fågeln framför flaxar ner.
– Den här forskningen kan få stora konsekvenser. Flygplansutvecklare försöker förstå hur fåglar kan flyga så nära varandra och dra fördel av varandras uppvind. De vill göra samma sak med sina flygplan, och förstå den metod som fåglarna sedan urminnes tider lyckas med på ren intuition, säger Steve Portugal i SVT-reportaget.