EU är – eller ska vara åtminstone – ett frihandelns och fredens projekt i första hand. Det kan till exempel vara intressant att känna till att värld­ens största ekonomi inte är USA eller Kina. Det är EU:s inre marknad som har den positionen.
Men detta är en klen tröst för den som i sin vardag mest tycker att EU ställer till med elände och besvär, och lägger sig i sådant som varje enskilt land borde få styra över självt. Intressant att notera är att nästan hälften av de förslag (propositioner) som regeringen lade fram för riksdagen 2012 hade sin grund i ett EU-beslut. Så EU påverkar mycket av svensk politik, och det påverkar en hel del av svensk jaktpolitik.

Viktiga direktiv
Vargfrågan är det mest tydliga exemplet på EU:s inflytande. Inte ens när Sveriges riksdag med övertygande majoritet beslutar om antalet vargar vi ska ha i landet räcker det.
Med stöd av EU:s Art- och habitatdirektiv sätter vissa organisationer käppar i hjulen för den svenska demokratin. Alltså är det viktigt både hur direktiven tolkas av EU-kommissionen och EU-parlamentet, men också hur direktiven formuleras. Där kommer EU-parlamentet in i bilden som en part i ”lagstiftningen”. En ändring av Art- och habitatdirektivet förefaller vara enda väg för att nå fram till en svensk laglig jakt på varg. Om nu inte de juridiska långsamma turerna ändå går den väg jägarna vill.
Vi har därför ställt frågor om detta till de större partier som ställer upp i EU-valet – svaren kan du läsa som en följetong tio dagar framåt här på vår hemsida. Frågorna har ställts till de partier som nu är representerade i EU-parlamentet och/eller i Sveriges riksdag. Vi har också ställt fråg­orna till Junilistan, som inte är representerad i EU eller riksdag nu, men var det under förra mandatperiod­en, bland annat efter att ha profilerat sig i jaktliga frågor.

Förbund mot handel med sälprodukter
Eftersom EU interagerar med andra internationella organ har vi också ställt en fråga som berör avtal mellan EU och Världshandelsorganisationen, WTO. WTO har i en bedömning av EU:s förbud mot handel med säl­produkter kommit fram till att de undantag Sverige har för hantverksmässig småskalig produktion och handel med sälprodukter är diskriminerande. Kommer WTO:s tolkning att gälla kommer all handel med sälprodukter att förbjudas. Det skulle omöjliggöra också en småskalig handel med sälolja, skinn och kött.
För att undantaget ska kunna leva vidare behöver EU överklaga WTO:s nuvarande hållning i denna fråga. Annars blir konsekvensen för en svensk säljägare att han eller hon måste dumpa sälen i havet igen. Om han eller hon inte vill fylla sin egen frys med kött och sin lada med osäljbara sälskinn, vill säga.
Det kan synas som om detta är små frågor i EU-valet, men frågorna och svaren säger också en del om hur partierna ställer sig till EU:s allt mer överstatliga ambitioner. Det säger också en del om hur EU kan lägga sig i vad vi tycker är självklara saker: Att jägaren ska kunna tillvarata alla produkter från jakten – och även sälja dem. Vem vet vilken jakt EU riktar in sig mot nästa gång?

Vart är EU på väg?
Vilken riktning EU ska gå i fråga om överstatlighet är en av de stora och övergripande frågorna som debatteras över hela Europa. Svaren säger något om partiernas syn på EU helt enkelt. Vill partierna gå i riktning mot ett ”Europas Förenta Stater” med gemensamt försvar, gemensam utrikespolitik och så vidare? Eller vill partierna låta EU vara en samarbetsorganisation för fri handel och rörlighet där varje stat bestämmer det mesta på egen hand?
I Sverige är det främst Miljöpartiet som sticker ut och kan tänka sig mer maktbefogenheter för EU. Folkpartiet har en lång tradition av att vara EU-vänligt. Övriga partier är mer skeptiska. Centern understryker det genom att säga tydligt nej till euron i detta val.
Så det lilla kan vara en del av det stora, även om många aspekter måste vägas samman innan man bestämmer sig för hur man ska rösta i EU-valet.