En riktig krutgubbe fyller 100 år

Karl William Petsén fyller 100 år den 13 september och han är ivrig läsare av Svensk Jakt. Redan 1944 blev han medlem i Svenska Jägareförbundet, men redan då hade han jagat länge.
På den tiden var medlemmarna inte så många, så de som blev invalda fick ett högtidligt diplom, eller medlemsbevis, något Karl William fortfarande kan visa upp. Det förärades honom när han arbetade som ingenjör på Optimus.
Det har hängt på väggen i alla år, berättar han.
Först skytt sedan jägare
Karl William Petsén kom in i jakten genom sportskyttet.
Jag var nog bara elva år när jag fick följa med min pappa och skjuta prick på skjutbanan i Stora Skuggan, berättar Karl William.
Det var heller ingen dålig läromästare han hade, pappan Carl Petsén blev landets förste mästare i fältskytte med gevär 1904. Då var han precis hemkommen efter tio år i USA.
Varför han kom hem ville han aldrig berätta, säger Karl William.
I unga år var det också annat som lockade. Brottning och fotboll ägnade sig Karl William åt. I brottning blev han SM-tvåa tre år i rad och var snubblande nära att få representera Sverige vid OS i Berlin 1936.
Jag förlorade kvalmatchen med 2-1, minns denne krutgubbe.
Ännu vig som en katt klarar han utan vidare att med sträckta ben nå ner till tåspetsarna. När jag undrar vad som hållit honom så rask och kry säger han:
Jag har alltid varit rätt så skötsam, och så har jag aldrig hållit på med tobak. Tobak är ett fördärv!
Eftersom Karl William bodde i centrala Stockholm var det inte så lätt med egen jaktmark.
Men jag fick jaga på lite olika ställen, bland annat åkte jag alltid till Oskarshamnstrakten och jagade fågel ut mot Öland med min svåger. Min fru var från Oskarshamnstrakten, säger Karl William.
Anlade viltvatten
När han blev lite äldre blev det en hel del jakt kring sommartorpet de köpt utanför Gimo i Uppland. Där lät han även anlägga ett viltvatten som gillades främst av älg och rådjur.
Han jagade också i Bålstatrakten hos en lantbrukare där. Det är också i de trakterna en av hans söner nu jagar.
Carl-Göran Petsén är den av mina söner som är mest intresserad, men Ola jagar också och har hund, förklarar Karl William.
Sedan några år jagar han inte mer, de flesta bössorna skänkte han för tio år sedan till sönerna, fast sista gången han jagade var nog bara fem, sex år sedan. Nu är det mest naturprogrammen på tv som fascinerar.
Jag tittar på de flesta, säger han.
Svensk Jakt gratulerar Karl William och lyfter på kepsen för en av sina allra mest trogna läsare.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.