Jag såg en älg på en åker som var mycket ovillig att resa sig ur legan, fast folk kom nära den, berättar Bernt Sandström.

När kvigan väl kom upp på benen såg han hur utmärglad hon var.

Efter samtal med polisen fick jag avlivningstillstånd och kunde snabbt avsluta lidandet för älgen. Det fanns en del blod i legorna som kan ha kommit via avföring och urin. Kvigan hade av spåren att döma vistats på samma plats en längre tid, säger Bernt Sandström.

Hela våmväggen var täckt av svulster av en storlek av pingisbollar, vilket upptäcktes vid urtagningen.

Skickades till SVA

Efter kontakt med Jägareförbundet togs prover som skickades för analys till SVA.

Utväxterna på våmväggen var metastaser/dottersvulster av en mycket elakartad tumör, (adenocarcinom) som sannolikt hade sitt ursprung i körtelvävnad. Spridningen kan ske via blod- eller lymfkärl, säger Henrik Uhlhorn, Biträdande statsveterinär och viltpatolog på SVA.

Det är inte så vanligt med tumörer på älg överhuvudtaget. Men även yngre djur kan utveckla tumörer. Cellerna samlar på sig felmaterial i generna och ju äldre djuret blir, desto vanligare är det med tumörsjukdomar. Det är tänkbart att ursprungstumören i detta fall funnits i exempelvis livmodern, säger Henrik Uhlhorn.

Skicka in fallvilt:

SVA är intresserade att få in material från fallvilt och avlivat vilt. Det enda säkra sättet att ställa diagnos är att SVA gör en viltobduktion. Kontakta dock alltid SVA innan fallvilt skickas in. www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Vilda-djur/Rapportera-in/