Daniel Ligné.

Eftersom ersättningen kommer att regleras kvartalsvis räcker det att uppgifterna om utförda trafikeftersök redovisas en bit in på det nya året när systemet hunnit bli klart, meddelar Daniel Ligné, Jägareförbundets representant i Nationella viltolycksrådet.
Sedan riksdagsbeslutet togs den 4 november har han haft hektiska dagar med att få klarhet i hur ersättningen kommer att lösas praktiskt och med att besvara e-post och telefonsamtal från eftersöksorganisationen.

Föreskrifter dröjer
Vi kan redan nu säga att de kompletterande föreskrifter som ska lämnas av Naturvårdsverket och Rikspolisstyrelsen inte blir klara till årsskiftet. Eftersom de dess-utom ska hinna genomgå en remissrunda innan de blir fastlagda lär det dröja några månader.
Således blir övergången till det ersättningsberättigade systemet vid årsskiftet inte särskilt dramatisk för eftersöksjägarna. Det enda nya inledningsvis är att kontaktpersonen måste fråga polisen om händelsenumret och även meddela detta vidare till berörd eftersökspatrull. Missas detta går det att få fram numret i efterhand.
Både kontaktpersonen och eftersöksjägaren kommer alltså att lägga in underlag för sin respektive ersättning i den databas som nu tas fram, förtydligar Daniel Ligné.

Id-nummer och lösenord
Det är Jägareförbundet tillsammans med Vägverket och Rikspolisstyrelsen som bygger och finansierar databasen som ska ligga till grund för fakturerings- och betalningsrutinerna.
För att få ersättning måste man finnas med i databasen med kontaktuppgifter och kontonummer. Alla berörda i organisationen kommer att ha ett id-nummer och ett lösenord. I systemet läggs sedan in basala uppgifter som händelsenummer, vilket slags djur som eftersöktes och om det återfanns.
Skulle någon inte ha tillgång till Internet kan man rapportera på papper till kontaktman eller kretssamordnare för att få hjälp med redovisningen, säger Daniel Ligné.
Ytterligare en positiv effekt av databasen är att den samtidigt kommer att utgöra ett nationellt register. Idag vet man inte om det i praktiken finns 4 000 eller 7 000 eftersökspatruller i landet. Ett antagande som gjorts är att det handlar om cirka 6 000. Därför är det av vikt att finnas med i systemet även om man av någon anledning inte vill ha ut ersättning för utfört arbete. Databasen blir också ett bra verktyg för att kartlägga utbildningsbehov men också till exempel olycksdrabbade vägavsnitt då kartunderlag finns med i basen.

Grundläggande uppgifter
Först och främst handlar det alltså om att få till stånd databasen   med de ingående eftersöksjägarna och kontaktmännen. En blankett i  papper har sänts ut till alla län där det framgår vilka uppgifter om  respektive eftersöks-patrull som ska finnas med. Varje enskilt län bestämmer hur registreringen av uppgifterna ska ske rent praktiskt. I en del län  vill man kanske samla in uppgifterna pappersvägen och i andra anordnas stora möten där uppgifterna läggs in direkt i databasen i samband med en enklare utbildning.
Från årsskiftet ska databasen vara klar för inmatning av uppgifter om de ekipage som ingår i organisationen för trafikeftersök, säger Daniel Ligné..
Eftersom eftersöksersättningen kommer att regleras kvartalsvis lär det finnas spelrum under perioden januari till och med mars att få  alla uppgifter på plats i databasen.
Det är fokus just nu. Jag är övertygad om att vi klarar av det, 
summerar Daniel Ligné.

Stort länsinflytande över organisationen

De kompletterande föreskrifter som är att vänta från  Rikspolisstyrelsen och Naturvårdsverket kommer bland annat att  klargöra regler kring eftersök på annans mark och vilka krav som  kommer att ställas på de hundar och förare som ingår i organisationen  för trafikeftersök.

Likaså kommer Naturvårdsverket att ha mandat att fastställa  ersättningsnivåerna för eftersöken. Ersättningsnivåer för respektive  viltslag har som bekant lagts, men i den mån det blir aktuellt med justeringar framöver behöver inte regeringen kopplas in.
Från Jägareförbundet har vi föreslagit att kraven ska vara av  övergripande art. Som att hunden ska vara tränad för ändamålet och att föraren inom en viss tid, förslagsvis innan 2011, ska ha genomgått en utbildning, säger Daniel Ligné.
Det har pratats om årliga prov, men det tycker vi inte är relevant.

Lokala jägare vet bäst
Vi ska också komma ihåg att Sverige är ett långt land och  att eftersök i norr kanske snarare görs med skoter än med hund. Läns-  och kommunansvariga jägare vet bäst vilka krav som behöver ställas  för respektive område utöver övergripande krav, tillägger han. Det är också fullt möjligt för enskilda kretsar eller län att ställa hårdare krav om det är relevant.
Över huvud taget är det meningen att respektive länsorganisation ska ha stort inflytande över organisationen. Exempelvis kommer de enskilda länen tillsammans med Polisen att ha beslutanderätt över vilka ekipage som får ingå eller som eventuellt inte anses vara kompetenta nog.
Det blir med andra ord läns-ansvarig jägare och polis som i slutänden bestämmer över fördelningen av id-nummer.
Eftersom vi nu utför ett arbete mot betalning i statens tjänst, får vi räkna med att det kommer att ställas vissa krav. Men det är ju  också av godo eftersom det är de bästa ekipagen som ska ingå i  organisationen för trafikeftersöken, säger Daniel Ligné.