Betande hjortdjur föredrar tall och trädslag som rönn, asp, sälg och ek. Det gör att mindre betesbegärliga trädslag som gran och björk gynnas. I och med att de i högre grad får vara ifred för betande djur är de också mer attraktiva på skogsägares nyplanteringar, av ekonomiska skäl.

Problemet är att gran och björk dessutom ofta är mindre intressanta ur ett mångfaldsperspektiv. Det konstateras i den rapport som nu skickas till regeringen.

De analyser av viltskadornas inverkan på skogstillväxten som vi gjort visar att effekterna kan vara mer allvarligt än man tidigare befarat, säger Christer Kalén. Däremot tycks den negativa effekten på enskilda träds virkeskvalitet vara mindre än vad Skogsstyrelsen hittills trott.

Tillgång till foder

Eftersom skogsskador inte bara beror på älgstammens storlek utan även på tillgången till foder, har Skogsstyrelsen under året utvecklat en ny metod för att få information om fodersituationen. Den kunskap som man kan få genom den metoden är till stor hjälp i de lokala älgförvaltningarnas bedömningar.

Skogsstyrelsen har även anpassat dagens Älgbetesinventering (Äbin) så att metoden även möter de krav som ställs i tallfattiga områden i södra Sverige.

Under 2012 ska Skogsstyrelsen utöka sin rådgivning om väl fungerande foderproducerande åtgärder och plantering av inhemska trädslag som idag missgynnas av ett högt betestryck, framhålls i pressmeddelandet.