En handkikare bör vara ljus­stark, till bockjaktens sena eller tidiga timma i jakt­tornet eller till vakkojan för vildsvin. Ljusstark är samma sak som stor ­objektivöppning och anpassad förstoring. Att kikarna är stora och tunga har nog mindre betydelse än för en allroundkikare mest ägnad åt dagsljus.
Den som närmat sig övre delen av den gyllene medelåldern eller är äldre behöver inte välja tung optik med stor utgångspupill. Ögat kan ändå inte tillgodogöra sig det ljus som optiken förmedlar. Däremot är det viktigt att välja optik som ger lite marginal för ögats pupill att röra sig för att inte tappa bilden. En 60-åring som har en kikare 10×42 måste i dåligt ljus ligga exakt rätt med ögat bakom okularet för att inte bilden ska störas, vilket är tröttande vid längre tids kikar­observation. En 8×56 eller 7×50 är bättre även för 60-åringen medan 80-åringen inte skulle märka någon skillnad, mer än på förstoringen, mellan en 8×56 och 10×42.

Skymningstal
Skymningstal får man genom att multiplicera förstoringen med objektivets diameter och dra roten ur detta. Till exempel så är roten ur 8×56= cirka 21. Ett högt skymningstal används ibland som ett argument för att en optik ska vara bra i dåligt ljus. Det är inte hela sanningen och begreppet förvillar. Tar vi en hand­kikare 10×32 så ger denna ett skymningstal om knappt 18. En kikare 7×42 ger ett skymningstal om drygt 17. På pappret ter sig dessa skymningstal ganska lika men 7×42 kommer alltid vara bättre i skymning eftersom utgångspupillen är hela 
6 millimeter, mot en 10×32 som bara har en utgångspupill om 3,2 milli­meter.

Så gjorde vi testet
Vi har använt oss av detaljrika och kontrastfyllda syntesttavlor och färgskalor när vi bedömt den optiska kvaliteten. Utförare av testerna har varit vana kikaranvändare i 45-års­åldern samt en 25-åring för att ­utesluta att något åldrade ögon ­skulle styra resultatet. Vid summer­ingen var det dock ingen skillnad i resultatet mellan äldre och yngre testare.
Alla testerna har utförts på 
50 meters avstånd från tavlorna medan testerna av skärpedjup skett på 50 respektive 100 meters avstånd. Dagsljustesterna har utförts i olika väderlek/ljusförhållanden. Testerna i dåligt ljus har utförts i mörker med en mycket svag belysning av tavlorna genom en på avstånd felriktad strålkastare. Detta för att få exakt likartade ljusförhållanden för varje kikare. 
Kikarnas ergonomi och tillbehör har vi bedömt utifrån ett praktiskt användarperspektiv. Då det handlar om nya och dyra låneprodukter har vi inte vågat oss på att täthetsprova kikarnas tålighet mot fukt. ­Nu­mera är detta sällan något problem – så länge man inte går under den prisklass vi testat. Riktig billig optik brukar ha stora brister såväl optiskt som kvalitetsmässigt och är ofta inte tillräckligt vattentäta.   

Testresultatet
Att Swarovski 8×56 SLC skulle vinna testet förvånade oss inte. Den har i många år varit en suverän kikare med bra skärpa och kontrast över hela bilden. Dagtid finns kikare som ­levererar i stort sett lika bra men det är i dåligt ljus man märker att Swarovski drar ifrån. Zeiss Conquest 8×56 är lika bra i mitten men tappar mot kanterna. Steiner Nighthunter XP 8×56 är lika ljus som de nyss nämnda men ger inte lika stor kontrast i bilden i dåligt ljus– mörka och ljusa partier flyter ihop och bilden upplevs som något matt. 
De billigare kikarna presterar bättre än vi förväntat oss. Skillnaden dem emellan är ganska liten om vi undantar Vixen som utmärker sig som klart sämre. 
Vi anser loppet vara ganska dött mellan Vortex och Barr&Stroud som presterar lite bättre än Delta som också har sämre garanti. Något av en besvikelse i testet var Minox 8×56. Den har fått bra resultat i tyska tester men vi upplevde den inte bättre än hälften så dyra Vortex och Barr&Stroud, möjligen lite ljusare i mörkertestet. 

• Ladda hem hela testet som pdf