En fördel med åteljakten är att den kan bedrivas under hela året. Ett problem med åteljakten är skjutljuset under den mörka delen av dygnet. Många har litat till månsken eller huvudsakligen suttit under den ljusa delen av året då vildsvinen är mer benägna att komma ut på åteln när det fortfarande är skjutljust.

Fast och rörlig belysning

Lagstiftningen (läs mer i faktarutan intill) skiljer mellan fast och rörlig belysning. Fast belysning har en given riktning, men behöver inte vara permanent monterad. Den kan sättas upp tillfälligt men ska ha en given fast riktning mot åteln för att uppfylla kraven.

Men fast monterad är inte samma sak som permanent monterad. En handhållen lampa eller en lampa som är fäst på vapnet är inte att betrakta som fast – den är rörlig. En fast monterad belysning för åteljakt där man enkelt kan svepa med ljuskäglan i olika riktningar är också att beteckna som rörlig.

Rörlig belysning är generellt inte tillåtet till vildsvinsjakt, men länsstyrelserna har möjlighet att bevilja undantag från bestämmelsen.

Notera också att en fast belysning som satts upp för ändamålet vildsvinsjakt enligt Jaktförordningen §14 ska vara riktad mot en anordnad åtelplats. Att belysa till exempel ett fält med grödor kräver särskilt tillstånd från länsstyrelsen.

Vitt ljus till eftersök

Oavsett om man tänkt sig använda fast eller rörlig belysning med tillstånd så bör man använda färgat ljus. Vildsvin är betydligt mindre försiktiga gentemot rött eller grönt ljus vilket ökar skottchanserna.

Det tyngsta argumentet till färgat ljus är dock att det vita ljuset ska vara förbehållet dem som jobbar med eftersök. Behöver man smyga in på ett skadat vildsvin som hunden ställt i mörker ska inte vildsvinet tvärkasta när lampan tänds.

Vildsvin är mycket läraktiga – har de lärt sig att en lampa med vitt ljus som tänds betyder fara försvåras eftersöken väsentligt.

Rött ljus i andra länder

I Nordamerika och Afrika dominerar rött ljus för åtelbelysning, medan vi som regel använder grönt. Det gröna ljuset är sämre för vårt mörkerseende, men har längre räckvidd.

De flesta färdiga åtelbelysningslösningar för den svenska marknaden använder i dag grönt ljus i form av strömsnåla led-dioder.

Belysning med dimmer är att rekommendera. Det är stor skillnad på att lysa upp en åtel en sotsvart novemberkväll – och i ett snötäckt landskap.

Ett generellt råd är att dämpa belysningen. Oavsett färg på ljuset är vildsvin obenägna att visa sig i starkare ljus. Många jägare kan vittna om att vildsvinen besöker åteln om belysningen är släckt eller svag, men uteblir om den är för stark. Oavsett vilket fabrikat man väljer bör man försäkra sig om att det är en produkt som är anpassad för svensk vinter.

Vanliga åtelbelysningar

Vi har valt att under några vintermånader testa några åtelbelysningar med tre olika lamptyper som är vanliga på marknaden – ledslinga, riktat ledljus och spridande ledljus.

Gemensamt för alla lampor är att de har spänningen tolv volt, vilket blivit helt dominerande för såväl lampor som foderspridare. Tidigare fanns en hel del sexvoltsprodukter, men de fungerar sämre i nordiska förhållanden.

Skiftande förhållanden

Alla åtelbelysningar har varit monterade under tre månader och testats under skiftande förhållanden. Undantaget är räckviddstestet av strålkastarna som gjordes vid ett enskilt tillfälle.

Vi valde att montera ledslingorna i en trekant på foderspridarens trebensställning på 1,75 meters höjd. Med denna höjd kom belysningen 30 centimeter ovanför spridarens tallrik.

Lysdioder är ganska känsliga och mår inte bra av att få spannmål eller majs slungat mot sig på kort håll vilket man bör tänka på.

Strålkastarna monterade vi på en vakkoja 20 meter från åteln på en höjd av två meter.

Ladda hem hela testet som pdf

Varierande temperatur

I vårt fall var annan montering inte möjlig för att kunna fuktskydda komponenterna. Vid räckviddstestet – som utfördes vid ett tillfälle – monterades lamporna på fyra meters höjd vilket var märkbart bättre.

Temperaturen har under testet legat mellan fem plusgrader och 15 minusgrader. Vi har kontinuerligt laddat batterierna för att utesluta det som felkälla.

Vi har testat sju åtelbelysningar i olika kategorier. Det går inte att jämföra äpplen med päron och med så få deltagare utses därför ingen testvinnare. Se testet mer som en köpguide av olika lamptyper.

Sämre i dåligt väder

Som så många gånger annars verkar man dock få vad man betalar för – dyrare belysning har bättre fuktskydd och förefaller ha komponenter av bättre kvalitet. För personlig del faller dock lamporna med flodljus bort eftersom de presterar sämre i dåligt väder.

Vi är också tveksamma till en belysningslösning med rörelsevakt. Ofta ger detta en stressreaktion hos vildsvinen som knappast erbjuder lugna skottillfällen, vilket ju alltid bör eftersträvas.

Mattias Lilja

Ladda hem hela testet som pdf

Välj den belysningstyp som passar dig

Ledslinga

En ledslinga har antingen ett pärlband med små lysdioder eller lysdioder monterade i grupper. Funktionen är densamma. Monteras direkt ovanför åteln. Har i regel ett skymningsrelä. Nackdelen med de enklare och billigare belysningarna är att de vare sig kan dimmas eller fjärrstyras. Fördelen är låg strömförbrukning och att belysningen upplevs mindre störande för oss människor än strålkastare.

Ledstrålkastare riktat ljus

Dessa har ett riktat ljus med lång räckvidd men sämre spridning i sidled. Passar bra att monteras på vakkojan för den som har lite längre avstånd till åteln. Bör vara av dimbar typ då ljuset lätt blir för starkt vid jakt på snö. Känslig för riktning – tänk riktning av extraljus på bilen. En fördel är att många komponenter kan monteras inne i en låsbar vakkoja.

Ledstrålkastare flodljus

Mycket bred ljusbild men sämre räckvidd än riktat ljus. Genom ljusspridningen är chanserna stora att den lyser upp vildsvin som står och tvekar en bit från åteln. Störande ströljus precis framför strålkastaren, särskilt på snö. Bländande och störande ljus som kanske inte ska användas i närheten av bebyggelse. De testade lamporna var märkbart sämre i mulet/dimmigt väder på barmark jämfört med klart väder på snö.