Älgbaneskyttet har i alla ­tider varit en om­debatterad fråga hos jägarkåren. Åsikterna är många om älgens fart, om skyttet bara ska ske mot stillastående älg och vilka träffkrav som är rimliga att begära.
Denna artikel kommer inte att vara ett inlägg i denna debatt. Jägare­förbundet har sedan länge bestämt att vi skjuter på stående och gående älg i samma löp och en godkänd serie ska bara innehålla skott inom ”trekanten”, det vill säga hjärt-­lungområdet. Se istället artikeln som tips på hur man når större framgång.
Visningstiden för älgbaneälgen under ett rent löplopp ska enligt ­reglerna vara 4,3 sekunder (+/- 0,2 sekunder). Med en skjutöppning om 23 meter betyder det att älgen springer drygt fem meter per sekund.

Framförhållning
Utan att fördjupa oss i ballistik­uträkningar kan följande ­konstateras: Om kulan har en utgångshastighet på 700 meter per sekund behövs en framförhållning om cirka 60 ­centimeter mot ett sådant mål på 80 meters avstånd. Med kulan som går ut med 800 meter per sekund räcker det med cirka 55 centimeter, och den snabba kulan om 900 meter per sekund behöver cirka 45 centimeter. 
Skillnaden mellan ­patroner är mindre än vad många tror och variationen i framförhållning mellan skyttar och enskilda skott ger mångdubbelt större variation än skillnader i patronernas prestanda.
Men det är kanske mer intressant hur vi skjuter mot vilt på kortare avstånd än älgbanans 80 meter. Eller mot vilt som rör sig långsammare, vilket sannolikt är vanligare hos ­mindre stött vilt. Vilt som rör sig snabbare än på älgbanan låter många bli att skjuta mot vilket nog är klokt, i varje fall på lite längre avstånd.
Om vi halverar avståndet får vi också halva framförhållningen. ­Samma effekt får vi om vi ­halverar farten på samma avstånd. Ett ­problem är nämligen att en del jägare lär in att man ”alltid håller dryga halvmetern framför på rörligt mål” och då blir det riktigt fel på kort håll och vilt i låg fart. 

Två tekniker
Sannolikt lossas oerhört många fler skott mot vilt som rör sig långsammare än fem meter per sekund och/ eller på kortare håll än 80 meter. Då måste vi vara flexibla med att ­anpassa framförhållningen.
I jaktliga sammanhang brukar man prata om två tekniker för skytte mot rörligt mål: fast framförhållning och genomsving. De flesta rutinerade jägare tillämpar båda teknikerna. På längre håll och med en relativt stor skottöppning, som på älgbana, ­föredrar de flesta en fast framför­hållning. 

Kort sving
På kortare håll tillämpar många istället en teknik där man i princip riktar i träffområdet men att man precis i skottögonblicket gör en kort sving där vapnet rör sig fortare än målet och att man samtidigt låter skottet gå.
Oavsett teknik är det givetvis på skjutbanan som man lär in teknik­en, inte mot levande vilt. Speciellt teknik­en med genomsving måste nämligen nötas in individuellt eftersom vi i hög grad har olika målbild när vi låter skottet gå.
Men var sitter då bommarna mot rörligt vilt? I de allra flesta fall sitter de långt bak och beror i regel på ­samma fel. Skytten stannar helt omedvetet vapnet i skott­ögonblicket. Många rutinerade viltmålskyttar kan vittna om att träna bort stoppskott varit bland det viktigaste i karriärens början.

Vanliga orsaker till problem
En annan felkälla är att vi inte har vapen som är anpassade. Stocken ska vara av rätt längd, kolvkammen ska vara tillräckligt hög för riktmedlet och siktet ska sitta i ett montage som är anpassat för brukaren.
Att börja ”leta” efter rätt bild i siktet mot rörligt mål är dömt att misslyckas. I regel försvinner viltet ur skottzon och pappälgen bakom blinderingen innan skytten är klar.
Det är också ganska vanligt att många skyttar på älgbanan skjuter sämre åt ena hållet. En vanlig förklaring är en felaktig skjutställning och/eller skjutteknik. Fotställningen ska vara lagom bredbent och lagom vinklad. Det ska kännas naturligt att svinga åt båda hållen och inte ta stopp. 
Ett annat vanligt fel är att man skjuter med ”armarna”. Kroppen ovan midjan ska ses som en fast enhet och rörelser ska ske i midja och knän. Se överkroppen som ett snurrbart kanontorn på en lavett.

Lönar sig sällan
Ett annat tips är att ”bli av med ­skottet” första gången allt är rätt. Det lönar sig sällan att följa målet en längre sträcka och risken blir stor för ovan nämnda stoppskott.
Tillåter skjutreglerna på er älgbana att ni går fram på kortare håll och skjuter – prova gärna. Men tänk på att det på många skjutbanor är absolut skjutförbud utanför anvisat skjutbås.