torsdag 1 december

Jakt & prylar

Ibland känns det viktigt att ­faktiskt kunna ta det skottläge som eventuellt kommer. Då kan en effektiv avståndskompensation vara värdefull. Foto: Ulf Lindroth

Lindroth tipsar om fyra vägar till hög precision

Premium

När jägare talar om jaktformer som kräver precision handlar det i praktiken sällan om ett behov av minimala träffbilder. Svårigheten är snarare att korrigera riktpunkten för kulbanan. Här tittar vi på några lösningar.

Ulf Lindroth Publicerad 10 december 2021 - 09:32

Jakt på säl, räv, toppfågel och vinter­ripa är exempel på jaktformer som kan ­ställa extra höga krav på skytten. Skott­­tillfällena kan vara få och kombination­en av små träffområden och krökta kulbanor kan göra dem svåra.

Oavsett om det gäller en tupp i topp, en räv som raskar över isen eller en säl på öppet hav är det skönt att veta att man kan ta även ett krävande skott med hög säkerhet. Det förutsätter en bra metod för att ­kompensera för avstånd.

 

Flera tekniska lösningar

Det finns flera lösningar, men alla ­passar inte lika bra i alla lägen. Någon är bättre när det är mycket bråttom, någon annan är mer precis när det verkligen gäller. Det spelar också roll i vilka miljöer du jagar, till exempel om det kan bli aktuellt med stora höjdvinklar eller extrema temperaturer och lufttryck.

De lösningar som låter dig skjuta säkra träffar på lite längre avstånd kostar mer.

Dels i investeringar, dels i eget engagemang. Samt förstås i provskjutningar.

En bra kulbanelösning är värdelös utan ett välskjutande vapen, så vi utgår från att du har det. Vi utgår också från att du har en laseravståndsmätare. Det går utmärkt att jaga utan en avståndsmätare, men inte att sträcka på skotthållen med bibehållen träffsäkerhet.

 

Ballistik­app

Sist, men inte minst, behövs en ballistik­app. Vissa av de lösningar vi presenterar räknar visserligen själva och det går förstås alltid att provskjuta sig till resultat, men det är så ­billigt att köpa en app och så enkelt att använda den att det inte är vettigt att låta bli. Dels kan den visa dig vilka faktorer som spelar roll för kulbanan, dels kan den hjälpa dig att lista ut vad som är fel om den metod du valt verkar ge konstiga resultat.

Med de bitarna klara är nästa steg att välja rätt metod för att kompensera för avståndet.

 

Med en skiss av riktmedlet och en aktuell kulbaneberäkning är det bara att börja markera rätt riktpunkter för olika avstånd. På ripjakten kan långhållsmetodik vara till nytta även på relativt korta skotthåll.

1. Kompensera i riktmedlet

Det går att göra en tabell med kulbanefall i centimeter och hålla upp för olika avstånd. Men att måtta centimetrar med ett enkelt riktmedel är svårt.

Att till exempel använda ett enkelt duplex­kors och hålla upp 15 centimeter på ett mål av en orrtupps storlek, kommer nästan säkert att innebära att du riktar någon eller några centimetrar fel. När egenspridningen kan vara nära träffområdets hela storlek är detta inte tillräckligt exakt. Med en avstånds­mätare och en god uppfattning om kulbanan fungerar metoden på måttliga avstånd, men förr eller senare blir felen för stora.

Har ditt kikarsikte ett medförstorande taktiskt riktmedel, graderat i MOA eller helst i MIL, är det en helt annan sak. Då låter du din ballistikapp räkna ut en korrigering i den enheten och håller av i riktmedlet. Det är enkelt att hålla tillräckligt exakt om appen säger 1,2 MIL och du har streck som markerar 1 MIL och 1,5 MIL.

 

Markeringar på kikarsiktet

Personligen kompenserar jag i riktmedlet främst under vinterjakt på ripa. Rimfirekalibrar­na som är vanliga där kräver avstånds­kompensation även på måttliga skotthåll.
Jag använder en app för att räkna ut rätt riktpunkt för olika avstånd, kontrollerar ­genom provskjutning och tejpar sedan vit tejp runt kikarsiktet och ritar av riktmedlet på den. Med riktpunkterna markerade där, räcker det att mäta avståndet till ripan, ta en snabb titt på skissen och sedan ta skottet.

Branta höjdvinklar kan ändra träffläget en smula, men ripjägaren brukar inte behöva göra några avancerade beräkningar. Skjuter du brant uppåt eller nedåt, använd riktpunkten för rätt avstånd, men håll lågt i fågeln. Testa gärna på en snöklump eller sten under en lugn period i jakten.

Det går att arbeta på samma sätt vid toppjakt. Vid rävjakt tycker jag däremot att det blir för stressigt att hålla koll på strecken.

Genom åren har det sålts åtskilliga ”ballistiska riktmedel” med några extra streck som kan användas på avstånd bortom inskjutningsavståndet. Strecken kan vara avsedda att svara mot vissa bestämda avstånd, men i praktiken stämmer det sällan exakt. Däremot ger de förstås alltid korrekta träfflägen för några avstånd.

 

Svårt att vara exakt

Problemet är att om de avstånden är 190 meter, 235 meter och 272 meter blir det dels svårt att memorera dem, dels mindre exakt när du ska hålla rätt på exempelvis 211 meter.
Och om det ballistiska riktmedlet inte är medförstorande – vilket faktiskt är ganska vanligt – så måste du ha förstoringen ställd exakt rätt för att systemet ska fungera.

Vill du hålla av i riktmedlet finns strängt taget inget som slår ett medförstorande taktiskt riktmedel graderat i MIL, som är ett metriskt mått.

 

Den som förser höjdratten med sin egen avståndsskala kan försäkra sig om att den stämmer exakt för den egna patronen i förväntat väder.

2. Kompensera på höjdratten

Många moderna kikarsikten kommer med exponerade höjdrattar som kan förses med avståndsmarkeringar. Detta kan bli mycket exakt om du gör läxan från grunden.

Vägen framåt är att göra en egen beräkning i ballistikappen, eller kanske på optiktillverkarens hemsida. Basera den på de väderförhållan­­den du brukar jaga i. Normalt lufttryck är 1 013 hektopascal vid havsytan. Trycket sjunker med ungefär en hektopascal var åttonde meter. Du kan alltså räkna ut normalt lufttryck på din jaktmark och använda det i en kulbaneberäkning.
Om siktet levererades med flera avståndsringar väljer du den som stämmer bäst med din kulbaneberäkning. Provskjut med den på olika avstånd för att se att den var rätt val. Troligen hittar du en ring som stämmer ungefärligen på rimliga avstånd. Provskjut med den och gör det slutliga valet utifrån resultatet.

Personligen använder jag avståndsringar från optiktillverkaren på sikten som sitter på mina klövviltvapen. Jag brukar oftast ändå dra upp fyra klick från inskjutningen på 100 meter och hålla mig till helt normala jaktavstånd, men med en någorlunda väl vald avståndsskala finns alla möjligheter att till exempel fälla ett skadskjutet vilt som dyker upp på längre avstånd. I det läget är inte ­heller en avvikelse på ett klick hela världen.

 

Egen skala

När det gäller rävjakt gör jag alltid min egen skala. Vit eltejp runt höjdratten, en ­beräkning i appen för aktuella väderförhållanden och sedan egna markeringar med vattenfast tuschpenna. På så vis kan jag hålla skalan helt aktuell.

På toppjakten anser jag mig ha gott om tid och vill ha hög noggrannhet. Där använder jag höjdrattar som enbart är graderade i antal klick och gör beräkningen när det är dags att skjuta. Länge gjorde jag beräkningen i telefon­en, men Iphone-batterier och kyla går inte bra ihop och därför använder jag nu antingen en Garminklocka med ballistikprogram, eller en Kestrel väderstation med ballistik­program. Båda tar själva in väderdata. Systemet blir då strängt taget så exakt som det kan bli.

Det finns också flera avståndsmätare med mjukvara för kulbaneberäkningar som kan ge dig korrigeringen direkt vid mätning. De flesta kompenserar automatiskt för höjd­vinkel och flera kompenserar även för lufttryck. Det är en mycket elegant lösning på problemet, men som vanligt ska de förstås testas vid provskjutning. Små avvikelser är inte ovanliga, men genom att till exempel justera utgångshastigheten som du lagt in i programmet kan du oftast uppnå en nära perfekt beräkning.

 

Ett kikarsikte med inbyggd avståndsmätare kommer till sin rätt när räven passerar snabbt på drygt håll.

3. Kikarsikte med inbyggd avståndsmätare

Det har funnits ett antal olika kikarsikten med avståndsmätare på marknaden. Zeiss ­Diarange – som inte längre finns i produktion – representerar en typ där du mätte avståndet genom kikarsiktet, men sedan själv korrigerade på höjdratten. Det var så exakt som din avståndsskala, men det var inte blixtsnabbt och gav ingen korrigering för höjdvinklar.

Burris Laserscope och Swarovski dS är exempel på kikarsikten med både avstånds­mätare och ballistiklösning. De både ­mäter och anger en riktpunkt för ­avståndet, korrigerad för höjdvinkeln. Båda visar dessutom hur mycket du behöver hålla av för en viss förutbestämd sidvind. Men du måste själv ­bestämma hur mycket det blåser i verkligheten och hur stor andel av föreslagen korrigering du ska använda.

 

Mycket exakta

De här siktena representerar den snabbaste lösningen på avståndskompensation. De kan också vara mycket exakta. Strängt taget är de enastående bra på sin uppgift, men det innebär inte att de alltid är rätt val. En hög lägstaförstoring kan vara en begränsning för allroundanvändning och jämfört med andra sikten från samma tillverkare kan det hända att du har snävare synfält och lägre ljustransmission.

Siktenas ballistikprogram är användar­vänliga i så måtto att de är kraftigt förenklade. Jämfört med en bra ballistikapp lägger du in få uppgifter. Om träfflägena inte stämmer vid provskjutning får du rätta till det genom att ändra på antingen utgångshastighet eller ballistisk koefficient.

När allt stämmer är de här siktena snabba och exakta. För det absoluta finliret föredrar jag att ha full kontroll över indata till kulbane­beräkningarna. Då föredrar jag att räkna i en separat enhet och korrigera på höjdratten. Men inte minst när det gällt rävar i rörelse över vidöppna snöfält eller höga branter uppe i fjällen har den här typen av sikten varit toppvalet.

 

Även SigSauer BDX tänder en diod på rätt punkt i kikarsiktet när avståndet mäts. Skillnaden mot kikarsikten med samma funktion är att mätningen görs med en separat avståndsmätare.

4. Kikarsikte kopplat till avståndsmätare

SigSauer BDX är ett system som innefattar ballistikapp, kikarsikte och avståndsmätare som kommunicerar via bluetooth. I praktiken är det samma teknik som kikarsiktena med inbyggd avståndsmätare och automatisk visning av rätt riktpunkt.

Skillnaden är att avståndsmätaren i det här fallet sitter i en handkikare som skickar data till kikarsiktet via bluetooth. När avståndsmätaren gör en mätning tänds en diod i kikarsiktets riktmedel. Du får också sidvinds­korrigering för en viss sidvind.

 

Satt perfekt

Jag har inte jagat med systemet, men jag har testat det på bana och höjdkorrigeringarna satt perfekt efter någon liten justering av indata. Däremot var inte optiken i toppklass. Det hade å andra sidan varit mycket begärt då priset är klart skonsamt.

Om du jagar ensam kan det vara en ­nackdel att du måste växla mellan handhållen avståndsmätare och kikarsikte. Det kostar tid när lägena är snabba. Men om du har en kamrat som mäter avstånd åt dig, så att du får upp korrigerade träfflägen medan du tittar genom kikarsiktet, blir det en mycket snabb och säker lösning.

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Mina artiklar

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Svensk Jakt på Instagram