Vapen med trycken som är anpassade för skjutbanan kan äventyra säkerheten när de används vid jakt, anser bössmakaren Tommy Bergman och fältskytten Marcus Olsson.

Under vår- och sommarmånaderna är det högsäsong på skjutbanorna. Det övas inför höstens och vinterns jakter. Tommy Bergman ägnar många arbetstimmar åt att provskjuta vapen han fått i uppdrag att reparera eller justera.

Tommy Bergman. Foto: Daniel Olausson

– Det är stor skillnad på att sitta här i värmen, utan adrenalinpåslag eller brådska att få iväg skottet, jämfört med när man stått på pass i flera timmar och det plötsligt hettar till, säger han och sätter sig till rätta i skjutbänken.

Tommy kröker långsamt avtryckarfingret och behöver inte lägga mycket vikt på avtryckaren innan skottet går.

Låg avtryckarvikter

Tommy Bergman har reagerat över att många jägare ställer ner avtryckarvikten på sina studsare och brukar dem till jakt.

– Det är på våren och sommaren i samband med att man ägnar tid åt övningsskytte som jag ser ett ökat intresse bland jägare för att ställa ner sina avtryckarvikter. Många influeras av tävlingsskytte som ställer enormt mycket högre krav på precision än någon jaktform. Vad de flesta tyvärr inte tycks känna till är att jaktvapen inte är gjorda för att ställas så lågt som man ofta vill ha det, förklarar han.

Tommy gör inga justeringar som han inte vet är mekaniskt säkra, men för det behöver vapnet inte vara lämpligt på jakt.

– Jag har full förståelse för att man kan tycka om att skjuta med ett lätt trycke när man sitter i skjutbänken, men när vapen med lätta trycken och korta släp används på jakt äventyrar det säkerheten, säger han.

Ökad risk för vådaskott

Lätt ställda trycken kan öka risken för vådaskott på grund av både mekaniska- och mänskliga faktorer. Om justeringarna görs på ett felaktigt sätt, eller om vapnet inte sköts om över tid, kan det resultera i att ett skott går av när någon vikt belastar avtryckaren.

– Om marginalerna i mekanismen inte är tillräckliga kan upphaket släppa så att skottet går när man osäkrar, repeterar eller om vapnet utsätts för en stöt. På de flesta vapen låser säkringen avtryckaren, alltså inte slagfjädern, vilket innebär att det kan smälla även om vapnet är säkrat, berättar Tommy.

Vid jakt – tyngre trycken

Svensk Jakts vapen- och skytteredaktör Ulf Lindroth. Foto: Martin Källberg

Svensk Jakts vapen- och skytteredaktör Ulf Lindroth, som själv varit med om att vapen med lätta trycken gått av oavsiktligt på skjutbanan, anser att sådana inte är lämpliga på jakt.

– Jag tycker om att skjuta med lätta trycken under kontrollerade former, men på jakt använder jag vapen med tyngre ställda trycken, säger Ulf Lindroth.

– Ett vapen för normal jakt bör ha ett trycke på över 1 kilo, helst 1,2–1,5 kilo. Så länge trycket är rent och man övar så att man blir van vid sitt vapen, ska man inte påverkas vare sig vikten ligger på 0,5 kilo eller 1,5 kilo.

Ta hjälp av proffs

Ulf Lindroth understryker att om man vill justera sitt trycke så bör man ta hjälp av ett proffs.

– Den stora riskgruppen tror jag är hemmafixare som gör dessa justeringar själva, säger han.

Bössmakaren Tommy Bergman instämmer:

– Det är vanligt att folk grejar på egen hand, eller tar hjälp av andra amatörer. Detta gäller inte bara avtryckare, hälften av de jobb jag gör går ut på att reparera fel som andra gjort.

Hänger på millimeter

När man laddar ett kulvapen är det via spänntanden på undersidan slutstycket som trycket låser slagfjädern. När man drar i avtryckaren släpper upphaket så att skottet avlossas.

I ett modernt trycke hänger upphaket på en halv millimeter och ju mer man lättar trycket, desto mindre blir detta överlapp.

Om det finns repor eller hack på delarna inne i mekanismen kan man känna det när man drar i avtryckaren. Man kan uppleva att man flyttar avtryckaren till punkten då det ska smälla, men i själva verket passeras bara något av hacken.

– Det är ofrånkomligt att alla skjuter bättre med ett rent tryck, men man måste skilja på det och ett lätt trycke. Är trycket inte rent är det omöjligt att veta när man tar skottet och det påverkar förstås skyttet, säger Tommy Bergman.

Skötselkraven ökar

Är man inte nöjd med sitt trycke rekommenderar Bergman att man som första åtgärd polerar bort eventuella repor och ojämnheter i komponenterna. Det är av yttersta vikt att man inte ändrar form på någon av delarna i mekanismen, varför det är att rekommendera att ta hjälp av en yrkesman.

När Tommy Bergman justerar ett trycke försäkrar han sig om att det verkligen hänger uppe och inte riskerar att gå av utan att avtryckaren belastas med vikten den är ställd till.

– Jag gör hastiga repeteringar och knackar med en liten gummiklubba på vapnet. Många gånger släpper upphaket när jag håller på – och då förstår man vad lite som ska till för att det ska smälla, trots att trycket hänger uppe när man spänner det, berättar han.

I de exempel Tommy Bergman refererar till handlar det om nyservade mekanismer. För varje hekto som avtryckarvikten lättas ökar betydelsen av att sköta om vapnet.

Små felmarginaler

– Bara för att trycket fungerar som det ska när justeringen görs kommer det inte att förbli säkert över tid om man inte underhåller vapnet. Trimmas ett trycke till det yttersta finns inga felmarginaler, då gäller det att vapnets alla komponenter hålls efter, säger Tommy Bergman och fortsätter:

– Om delarna slits eller om mekanismen fylls av damm, gammalt fett eller annan smuts slutar den förr eller senare att fungera. Och jag vill inte vara passgranne till någon som råkar ut för det.

Rätt teknik kräver träning

Om man har en felaktig avfyrningsteknik, skjutställning eller är skotträdd kan det leda till att man påverkar pipans riktning vid avfyrning – man rycker av skottet för att möta rekylen i förväg. Ju mer man behöver belasta avtryckaren innan skottet går, desto mer hinner man påverka vapnet innan kulan lämnat pipan.

– Tyvärr tror jag många ser ett lättare tryck som en genväg till ett bättre skytte, men mekaniska justeringar får inte ersätta träning, säger Tommy.

En korrekt avfyrning görs genom att man drar avtryckaren rakt bakåt i en jämn rörelse utan att påverka vapnets riktning i sid- eller höjdled. Enda sättet att lära sig detta är genom träning.

Daniel Olausson

Tekniken att krama av kulskottet och låta sig överraskas när det går är en gammal myt som lever kvar, enligt Marcus Olsson. Foto: Privat

Skytte och jakt – skilda förutsättningar

Tekniken att krama av kulskottet och låta sig överraskas när det går är, enligt fältskytten Marcus Olsson, en gammal myt som lever kvar.

– Blir du överraskad av skottet har du inte tagit det avsiktligt, vilket är helt fel, säger han.

Marcus är jägare och har flera års erfarenhet av tävlingsskytte. År 2017 blev han svensk mästare i fältskytte och året därpå knep han en silvermedalj i Nordiska Mästerskapen i långhållsskytte. Han skiljer på vapen som ska användas till övnings- eller tävlingsskytte och de som ska användas till jakt.

– Till jakt använder jag en drevjaktsbössa med ett tvåstegstrycke på 2 kilo och ett pürschvapen med 1,6 kilos trycke, säger Marcus Olsson, och påpekar att långhållsskytte inte går att jämföra med jaktskytte.

Fältskytten och jägaren Marcus Olsson. Foto: Privat

Han understryker att man på tävling skjuter från obekväma positioner och försöker träffa mål som är mycket mindre än man någonsin skulle skjuta på med kulvapen under jaktform.

– Skulle jag ställa upp i en tävling med ett trycke som motsvarar de på mina jaktvapen skulle jag kanske tappa några enstaka poäng. På den nivå jag tävlar kan det vara avgörande för om man hamnar på prispallen eller på tionde plats, men vid jakt skulle det inte ha någon betydelse, säger han.

Träna med torrklick

Första steget i att lära in en korrekt avfyrningsteknik är att skapa en rutin som man utför på samma sätt vid varje skott. Genom att medvetet fokusera på trycket vid avfyrning arbetar man in tekniken tills det sker omedvetet.

Med hjälp av att torrklicka kan man testa sin avfyrningsteknik. Man fixerar blicken på målet genom kikaren och gör en avfyrning. Träffpunkten ska då inte röra sig från målet.

Måste öva

För att göra denna övning verkligt avslöjande kan man ta hjälp av en kamrat som laddar vapnet. Man ber personen slumpvis repetera in skarpa skott, ömsom låta vapnet vara tomt. Resultatet blir att man reagerar som man skulle när man avlossar ett skott även när vapnet är tomt och man torrklickar.

– Kan man inte skjuta jaktligt med ett kilos trycke måste man öva, inte ställa ner avtryckarvikten. Undantaget är om man har någon form av skada i handen som gör att man inte klarar av att generera kraften, annars beror det på ovana vid vapnet, felaktig skjutställning eller avfyrningsteknik, säger Marcus Olsson.

Jakt och skytte är två olika saker. I jaktsituationer ser förutsättningarna ofta väldigt annorlunda ut jämfört med skytte på bana. Foto: Daniel Olausson

Yttre förutsättningar

När kroppen utsätts för kyla stryper den blodcirkulationen. Reaktionen som går ut på att försvara den inre kroppstemperaturen sker till att börja med i händer och fötter, vilket resulterar i att både känsel och motorik försämras i dessa kroppsdelar.

I ett sådant tillstånd kommer man att behöva belasta avtryckaren mer innan man ens känner den genom avtryckarfingret.

– Det är intressant att fundera på hur förutsättningarna skiljer sig mellan skjutbanan och en riktig jaktsituation. Jag tycker framför allt att man bör ha det i åtanke när man börjar anpassa sitt vapen efter skyttet på banan för att sedan använda det till jakt, säger Tommy Bergman.

Anpassa träningen

För att förbereda sig inför något bör man anpassa träningen så att den är efterliknar det man övar inför.

– Att skjuta en massa skott i följd på en pappfigur skulle jag säga är långt ifrån detsamma som

att spendera flera timmar frysande på en stolsryggsäck, för att plötsligt ställas inför en situation där man ska avlossa ett skott på ett levande vilt. Bara för att man är van vid att hantera ett lätt trycke på skjutbanan, kommer man inte nödvändigtvis kunna göra det i en jaktsituation, säger Tommy och understryker:

– Mekaniska justeringar får inte ersätta träning. Alla kan vänja sig vid att skjuta med ett normalt trycke – bara man övar.

Daniel Olausson