Ordet maral betyder hjort på flera centralasiatiska språk och maralhjort är också benämningen på den ostligaste typen av kronhjort. Varför man på Browning valt detta namn på sin nya studsare förtäljer inte historien.

När detta skrivs finns inte vapnet ute på marknaden, men väntas komma hit i slutet på sommaren. Svensk Jakt har fått provskjuta med vapnet. Vi kan inte kalla det för ett test, men eftersom produkten bedöms som intressant för den svenska marknaden väljer vi att redan nu skriva om bössan.
När vi först fick klämma och känna på bössan under IWA-mässan kändes vapnet en smula konstigt att repetera. Den konstiga känslan uppstår när slutstycket dragits tillbaka och att man i det läget ska släppa handtaget – slutstycket är fjäderbelastat och snabbt och smidigt stänger det av sig självt.

I verkligheten under skarp skjutning föll pusselbitarna lättare på plats, och det tog inte särskilt många skott innan hanteringen kändes ganska naturlig. Inledningsvis krävdes dock en hel del tankar på att inte köra fram slutstycket, bara släppa det i bakre läget.

Inte testat precisionen
Det går fort att repetera om Maral och trots att vapnet är lätt, så bidrar en vettig ut­formning av stocken till att rekylen tas upp bra och det går fort att komma tillbaks in i målet för nästa skott.

Tekniskt sett baseras Maral på Browning BAR, vars slutstycke med sju låsklackar har använts sedan 1966. Sålunda en väl beprövad konstruktion som använts i mer än en miljon studsare genom årens lopp. Skulle fjädern till slutstycket brista, så kan studsaren repeteras som vilken studsare som helst. Browning Maral har samma uppspänningstangent som Browning Bar Zenith. I säkrat läge är vapnets avfyrningsfunktion helt avspänd, vilket borgar för en hög säkerhet.

Vapnet vi provsköt är i kaliber .30-06 och har en piplängd om 56 centimeter och en vikt om 3,1 kilo. Magasinet rymmer fyra patroner och ett femte skott kan laddas direkt i loppet. Precisionen hos Maral hade vi inga möjligheter att prova, men eftersom provskjutningsbössan inte var ny kanske ett sådant test inte heller hade varit rättvist.

Den Maral vi fick skjuta med var tämligen väl använd, och att döma av de olika träbitarna i stockens delar bestod den av hopplockade delar. På Browningvis lanseras vapnet inledningsvis bara med trästock, där man mot pristillägg kan uppgradera till rejält fint kolvträ. 

Om de bilder man visat på träkvaliteten av den enklaste modellen motsvarar vad man kommer att leverera, så är redan grundmodellen över genomsnittet på stockträ.

Piporna på Maral känns igen från Browning BAR. Dessa är försedda med bra öppna riktmedel lämpade för korta håll. Maral har flutad pipa, det vill säga pipan har urfrästa, längsgående spår vilket minskar vikt och gör att pipan svalnar fortare vid skjutning.

Frisk fläkt på marknaden
Tyvärr sitter kornfoten långt fram på pipan. Hade den varit tillbakaflyttad några centimeter hade man kunnat gänga pipan för ljuddämpare utan att ta bort kornfoten. Just möjligheten att kunna använda ljuddämpare utan funktionsstörning är nämligen ett tungt argument till att välja en Maral, framför en halvautomatisk Browning Bar som kanske trilskas med omladdning med ljuddämpare.

Browning Maral känns som en frisk fläkt bland marknadens utbud av snabbrepeterande studsare, och uppspännartangenten bör tilltala den säkerhetsmedvetna jägaren.