Nu är det dags för bockpremiär! Foto: Martin Källberg

Med vinden i ansiktet får du bocken i pass

För många jägare börjar jaktsäsongen den 16 augusti när ­råbockarna blir lovliga. Här får du tolv tips som ökar chansen till att få en fin bock i pass.

1. En av grundreglerna är att vara ute i markerna före jakten. Då kan man lära känna sina bockar. Går ­jägaren ut när brunsten är som hetast, är det inte ­ovanligt att fler djur än vad man anar dyker upp.
Att leta efter fejningar, när bocken revirmarkerar i samband med brunsten, är också ett bra tips. Där du hittar fejningar finns en bock. Ska man smyga, kan det vara klokt att förbereda stigarna så att det inte ligger en massa ris och grenar som kan knäckas under jakten.
Vid öppna ytor kan avståndsmarkeringar sättas upp. Dessa gör det lätt att avgöra vilket avstånd djuren dyker upp på. Sitter jägarna tätt ska förbjudna skjutriktningar märkas ut. Jägaren ska också ha tillgång till egen eller annans eftersökshund.

 

 

2. Matplatser. Det allra vanligaste råbockspasset finns nog där rådjuren söker mat. Det är ett bra pass. Bockarna patrullerar sitt revir och går exempelvis ofta ut på vallar och äter, eller spanar efter rågetter. Men alla ställen där det finns mat; odlade fält, hyggen med frodig grönska och liknande, är bra pass. Försök att komma ihåg var rådjuren kommer ut. Är jakttornet rätt placerat? Många gånger är bockarna bara framme vid kanten av den öppna ytan. Ifall tornet står rätt kan det vara enda ­chansen att komma åt revirbocken.

 

 

3. Var tar rådjuren lega? Har man en plats på jaktmarken som rådjuren frekvent använder som viloplats, så är det inte dumt att ta sig ett pass i närheten. Rådjuren kan ta lega nästan var som helst, men en gemensam nämnare brukar vara att de ska kunna ha uppsikt från platsen.

 

 

4. Viltstigen! Ofta använder många olika djurslag sig av vägar och stigar när de förflyttar sig. Precis som vi människor vill de ofta ta den enklaste vägen mellan två platser. Viltstigen i storskogen kan därför vara ett bra pass. Särskilt bra kan det vara när det blåser, och djuren inte vill gå ut på öppna ytor.

 

 

5. I kanten mellan äldre och yngre skog, beståndsgränsen, brukar rådjuren passas på under drevjakt med hund. Men även när de inte förföljs av en hund, så är detta platser som erbjuder bra pass. I den äldre skogen är det ofta så öppet att man kan få bra skottlägen på lugna rådjur, och den yngre skogen erbjuder skydd åt djuren. Som alltid gäller det att långt innan jakten bestämma sig för var passet ska vara. Fundera över hur man tar sig dit, och eventuellt röja bort lite grenar så att man får några skjutluckor.

 

 

6. Om du inte har tillgång till benstöd, så överväg möjligheten att införskaffa sådana. De erbjuder oanade möjligheter till nya pass. Det går även att tillverka egna stödanordningar, som ger säkra skott. Stöd i någon form ska användas i största möjliga omfattning. Orsaken är enkel – alla skjuter bättre med stöd. Men se till att träna skytte med stöden innan du går ut på jakt, för att kunna utnyttja de fördelar som stöden ger.
Tack vare benstöden kan man sätta sig vid vilken vall som helst. Ifall vinden kommer från ena hållet, så är det bara att sätta sig på andra sidan. Kryper man in mot en stenmur eller en hög gräskant så försvinner jägarens alla konturer. Dock ska man vara extra noga med kulfång. Skott från marknivån ställer extra högt säkerhets­tänkande.

 

 

 

7. Smygjakten är naturligtvis effektivare i områden med mycket rådjur. Svårigheten med jaktformen är att röra sig tillräckligt sakta. Man kan ibland gå med studsaren på ryggen utmed en grusväg, och ändå ta sig fram till ett skottläge på rådjur. Men det är inte det som vi benämner som smygjakt i denna artikel. Smygjakten går genom skogen, där några ljud från kläder och utrustning inte får förekomma. Det är därför en mycket ansträngande jakt som alltid görs mot vinden.
Smygjägaren förbereder sig noggrant, med tysta kläder, välplanerade stigar att följa – och gott om tid. Smygjakt ska göras så sakta att det känns onödigt. Det gäller att upptäcka viltet innan det anar oråd, och det görs ofta på korta håll.

Foto: Magnus Rydholm

 

8. En bra utrustning ger naturligtvis fördelar. En ansiktsmask kan vara bra vid all jakt, men framför allt vid smygjakt. Även handskar ger jägaren fördelar. Den mänskliga vita huden är lätt att upptäcka. Särskilt när man rör händerna, vid exempelvis en anläggning. Men det finns många saker som är bra att ha. En tyst utrustning, en bra sittplats som gör att man kan sitta still och inte behöver röra sig.
Ifall utrustningen skramlar går den att ljudsäkra med tejp och elastiska band. Dessa kan viras runt pipan för att slippa ljud när man stöter mot träd eller grenar. Stövlar eller kängor som är tysta är också viktigt.
Kikare är ett självskrivet hjälpmedel vid nästan alla jaktformer. Försök alltid att se en bit in i skogen. Ju tidigare viltet upptäcks, desto större sannolikhet att skottchansen dyker upp.
Hörselskydd med medhörning är bra. Då kan ljudet vridas upp extra högt, för att hjälpa till att avslöja ljud som örat kanske inte annars skulle uppfatta.
Ett kikarsikte med bra ljusvärden underlättar, ifall bocken kommer när ljuset är lite klent.
Myggmedel kan också vara bra, viftande jägare får sällan skjuta.

 

 

9. Lockjakt. När jakten på råbock sätter igång den 16 augusti är rådjursbrunsten i stort sett slut. Men ofta finns det fortfarande djur som reagerar på brunstljud. Finns det minsta lilla brunstgnutta hos revirbocken, kommer han att reagera när lockpipor skickar ut signaler om en kärleksstund eller – ännu värre – att någon annan bock ägnar sig åt sådant. Ibland kommer han smygande, ibland med full fart ända fram till lockjägaren.
Platsen för passet kan ha betydelse. Min erfarenhet säger att det är lättare att få fram en bock i storskog, eller en lagom uppväxt plantering. Då känner djuren sig tryggare än när de ska ut på öppna ytor. Ju mer brunst som finns kvar i bocken, desto mer benägen är han att komma.
Eftersom brunsten egentligen är avklarad till 16 augusti så är det många gånger som bockarna inte reagerar alls på de förföriska tonerna från en lockpipa. Men misströsta inte. Det finns stora lokala variationer. Prova på en annan plats. Det finns olika pipor på marknaden. De ljud som används mest är kontakt-, hets- och ångestläten.

 

 

10. Går det att styra avskjutningen på rådjur så att man får fram stora troféer? Vad jag har förstått är det svårt. En liten spetsbock kan nästa år vara en fin sextaggare, men lika gärna en större spetsbock. Ifall man känner sina djur bra kan man ibland se mönster. En viss bock får kanske inte något utlägg på hornen. Kiden efter den får liknande horn. I det fallet kan det kanske vara rätt att ta bort revirbocken, och de yngre släktingarna, för att släppa in bättre hornanlag.
En vanlig rekommendation är att skjuta dåliga spetsar och fina sextaggare. Allting däremellan ska sparas.
På små jaktmarker finns det jägare som bestämmer sig för att bara skjuta sextaggare, och släppa alla andra. Då har man troligen alltid någon eller några sådana på marken.
Beroende på rådjurstillgång och jakttryck kan det vara bra att reflektera över hur avskjutningen ska se ut. Men i rena skogsmarker är det svårt att planera avskjutningen.

Foto: Magnus Rydholm

 

11. Variera passen. Jakttorn är bra. Jägaren sitter högt och dennes vittring sprids ut, man får stöd vid skyttet och kulfång. Men oavsett om passet finns vid en åker eller en viltstig, ska man fundera på hur man ska ta sig dit.
Ifall man väsnas under promenaden till passet, hör rådjuren jägaren på långt håll. De drar sig undan, men eftersom de har koll på situationen blir de ofta inte speciellt störda. När jägaren är framme och det har tystnat i skogen kan de komma tillbaka. Ifall man smyger och i närheten av passet stöter ett rådjur blir detta skrämt. Djuret blev överraskat, och hade inte kontroll på situa­tionen. Det lär inte dyka upp på den platsen igen inom de närmsta timmarna.
En del jägare smyger ut till passen långt innan dagen börjat gry, för att vara på plats innan eventuella bockar kommit ut på fälten. Andra väntar tills det är så ljust att de kan spana av fältet innan de äntrar passet. Det finns inget rätt och inget fel.
Var inte rädd för att variera passen. Går rådjuren inte ut på hygget, pröva viltstigen eller vallen. Många bygger stegtorn som är lätta att flytta, vilket öppnar möjlighet till att variera passen.

 

 

12. Vinden i ansiktet är grundregel nummer ett om du ska lyckas med bockjakt. Just därför är det bra att ha koll på varifrån rådjur lär komma. Din vittring bör inte blåsa åt det hållet.
Har du vinden i nacken minskar chansen att du ska få någon bock i pass. En enkel vindmarkör (cigarettändare, fjäder i sytråd eller liknande) är bra att ha.
Men din vittring och vinden är svåra att bemästra. Vindriktningen är aldrig konstant, utan ändras lite hela tiden och vid öppna ytor kan det snurra rejält.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay