En synnerligen svart hare som kallades trollhare eller bjäre av allmogen. Haren skänktes till Naturhistoriska riksmuseet 1955. Foto: Martin Källberg

En synnerligen svart hare som kallades trollhare eller bjäre av allmogen. Haren skänktes till Naturhistoriska riksmuseet 1955. Foto: Martin Källberg

Smålands svarta harar

Premium

Värmlands vita älgar har nog alla hört talas om. Men Smålands svarta harar? Jodå, de finns, eller fanns, närmare bestämt i de södra delarna av Kalmar län.

De svarta hararna kommer först på tal vid köksbordet på Jägareförbundets kontor Skedhult. Där pratas det ofta stövarjakt och det är i ett samtal om denna ädla jaktform som före detta jaktvårdskonsulenten Stig Johansson för de svarta hararna på tal.

Ingen vid bordet har hört talas om några sådana. Inte heller kollegor och rutinerade och pålästa jägare som tillfrågas senare kan påminna sig om att ha läst eller sett något om svarta harar.

Men, efterforskningar visar att Stig som vanligt har alldeles rätt.

I Småland finns, eller fanns, svarta harar. I södra Kalmar län gav man till och med de svarta hararna särskilda namn och kallade dem för bjäre eller trollhare.

 

Märkvärdig roll

Den första källan är så tidig som 1832 i Jägareförbundets första publikation – Tidskrift för jägare och naturforskare – där det berättas att fältläkaren Engström har skänkt en svart hare till förbundet. Denna var en av två som sköts några år tidigare och tidskriften skriver att hararna har en särskild betydelse i folktron:

”Dessa harar spela bland de äldre af allmogen en märkvärdig role. De känna dem under namn af Bjäre eller Trollhare och tro dem vara skottfria och att de utdia mjölken hos kor. (…) Dessa harar äro likväl mycket sällsynta och jag har ej funnit fler än dessa 2:ne.”

I Jägareförbundets Nya Tidskrift 1879 meddelar friherre C.A.R att en svart hare skjutits i Kalmartrakten. Tidningen vet också att rapportera att flera svarta harar har fällts i Kalmar län de senaste åren.

Nästa spår återfinns i flera utgåvor av Fauna och flora under tidigt 1900-tal. Där anmäler bland annat den legendariske Bengt Berg att han fått kännedom om några svarta harar.

1910 berättar han att han haft tillfälle att studera två trollharar, båda hanar, och att de inte duger till att fortplanta sig då deras testiklar är fullkomligt förkrympta.

En av hararna har skjutits i Torsås och Bengt Berg uttrycker en from förhoppning om att få tillfälle att undersöka fler svarta harar, ”enär de är fortplantningsodugliga, är det ju inget skäl att i naturskyddsintresse spara dem”.

Noteringar om svarta harar görs i Fauna och flora åren 1908 och 1909 från Nybrotrakten. Färgvarianten rapporteras också från ett annat håll; 1913 skriver en James Maule att han skjutit en hare som var mycket mörk, dock ej kolsvart, i Undersviks socken i Hälsingland.

 

Att det är trollharen som T. B:son Wennerberg berättar om i reportaget i Svensk Jakt och som skänktes till riksmuseets samlingar råder det ingen tvekan om. Foto: Martin Källberg

Att det är trollharen som T. B:son Wennerberg berättar om i reportaget i Svensk Jakt och som skänktes till riksmuseets samlingar råder det ingen tvekan om. Foto: Martin Källberg

Trollharen skjuts

I Svensk Jakt årgång 1955 berättar T. B:son Wennerberg i ett målande jaktreportage från Hornsö kronopark om jakten på en trollhare som ägde rum på nyårsafton året innan.

Enligt vad Wennerberg känner till ”är det blott Kalmar län som kan skryta med denna originella typ av skogshare”, samt att haren inte skiftar till vit vinterpäls utan behåller den svarta färgen året om.

Efter ett vackert drev och en händelserik jakt skjuts trollharen av Wennerbergs son Klas. Haren skickas till Naturhistoriska riksmuseet där en professor Rendahl blir mycket nöjd med att kunna utöka samlingarna med den svarta rariteten.

På museet finns den svarta haren från Hornsö skinnlagd än i denna dag, vilket kan ses på bilden ovan.

 

I fina salonger

Smålands svarta harar intar också finrummet. I ett kåseri i Dagens Nyheter den 29 september 1955 med okänd författare, filosoferas det över en stor svart hare som några dagar tidigare skjutits när Einar Svensson och Albin Karlsson jagade i Torsjömarken i Vissefjärda. Också det i Kalmar län, fast längre söderut än där de tidigare rapporterna kommer ifrån.

I DN sägs det att de ramsvarta hararna är kända av folket i Smålandslänet sedan flera hundra år och att den svarta färgen beror på någon recessiv mutation bland det ordinära beståndet av skogsharar i området.

Hur är det då i dag? Händer det ännu att stövare som släpps lösa i Nybro och Torsås och i trakterna där omkring kommer med en trollhare i grindhålet?

Svaret är att vi inte vet. Förfrågningar till ihärdiga stövarjägare i området har inte gett något resultat.

Därför får denna artikel om bjärar och trollharar också bli ett upprop. Har du sett eller till och med skjutit en svart hare på senare år, skicka ett mejl till jan.henricson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay