Artikeln publicerades i Svensk Jakts nummer 2/3 2023.

Det är några minusgrader, vårsolen lyser och den klarblå himlen ramar in fjällmassiven längs älv­dalen i Arjeplogsfjällen.
Perfekt väder för utejobb? Njae.
Det blåser en kraftig och kylande nordanvind och jag tackar min bättre hälft som påminde om att packa ner en extra fleecejacka i ryggsäcken utöver de dubbla långkalsonger och tre lager underställströjor som återfinns under skoteroverallen.
Kalfjällsmiljön är dramatisk både till utseende och väder med höga, branta fjällsidor, djupa dalar och ett väder som kan vara lika kronuselt som fantastiskt.
Här trivs två arter som av Naturvårds­verket är klassade som ”starkt utrotningshotad” respektive ”akut utrotningshotad” i Sverige: fjällräv och fjällgås.

För att kunna utföra skyddsjakten har Ulf Lindroth fått dispens bland annat för att transportera jaktvapen på snöskotern. Foto: Lars Nilsson

Rödräven hotar

Ett av de allvarliga hoten mot fjällrävens och fjällgåsens framgång är rödrävens utbredning till kalfjällsområdena, som enligt forskningen pågått sedan slutet av 1800-talet. Den ungefär dubbelt så stora röd­räven konkurrerar helt enkelt ut fjällräven genom att ta födoresurser, lyor och revir samt döda vuxna fjällrävar och valpar. Sannolikheten att en lya ska användas av en fjällräv minskar om den ligger i närheten av en rödrävslya. Samtidigt är rödräven en fena på att plundra fjällgåsens reden.
Det är här en av landets mer erfarna rävjägare, Ulf Lindroth, kommer in i bilden.
Närmare bestämt på en snöskoter med en fullpackad kälke.
Kanske till och med överlastad, för när vi träffas på överenskommen plats långt ute på kalfjället visar det sig att kälkens ena mede gått av.
– Det blev krångligt, tog lite tid och jag är orolig att kälken inte ska gå att använda, säger han.
I dag är det främst flytt av tält och lägerplats samt spaning inför morgondagens skyddsjakt som gäller.

Ulf Lindroth på plats i Arjeplogsfjällen. Rödräven är skjuten några dagar tidigare i ett annat fjällområde. Foto: Lars Nilsson

Fjällgåsens häckningsplats

De senaste dagarna har Ulf haft sitt läger invid de fjällsjöar där stora delar av den svenska populationen av fjällgås häckar sommartid och lägerflytten ska gå till ett fjällrävstätt område.
– Det har gått bra. Inte för att tre skjutna rödrävar är så många, utan främst för att det inte är så många rödrävar kvar här längre där fjäll­gåsen häckar, berättar Ulf.
Det här är nämligen fjärde året som han är anlitad av länsstyrelsen i Norrbotten för att genom skyddsjakt minska rödrävsbeståndet i de här områdena. Resultatet så här långt:
2016: 12 rödrävar, 2017: 8 rödrävar, 2018: 2 rödrävar.

Så lockar du räv – rätt lockläten för räven

Svart att vara framgångsrik

Tom Wiklund, natur­bevakare.

Taktiken att skjuta bort rödrävar för att gynna fjällgås och fjällräv har dock använts längre än så.
Naturbevakaren Tom Wiklund som möter upp vid nya lägerplatsen berättar att det ingår i deras arbetsuppgifter att skyddsjaga rödräv i fjällområdena. Sedan 2007 när han började som naturbevakare har han skjutit mellan 9 och 24 röd­rävar per år.
– Men jag rör mig över enorma områden i fjällen med många andra arbetsuppgifter än skyddsjakten på rödräv, eller avlivning som jag kallar det, så det är svårt att kunna koncentrera skyddsjakten på rödräv till de specifika områden som de utrotningshotade arterna lever i, säger Tom Wiklund.
Han fortsätter:
– Dessutom är det väldigt svårt att framgångsrikt jaga rävarna i de här extrema miljöerna, de är sluga i sitt agerande och därför är det perfekt att vi kan anlita en expert som Ulf Lindroth för att nå ännu bättre resultat.

Rejäla doningar. Ulf Lindroth använder en .204 Ruger samt mindre vindkänsliga 6,5×55 på de långa skotthållen. Foto: Lars Nilsson

Bra resultat

Under de fem dagar Ulf varit uppe vid sjöarna där fjällgåsen häckar vintern 2022 när reportaget gjordes har det varit bråda dagar – som också gett resultat.
Hittills har tre rödrävar skjutits vid skyddsjakten i området 2022. De första två sköts vid ett och samma tillfälle. En rävtik och en hane sprang och jagade varandra tidigt på morgonen och det var nära att Ulf kom till skott direkt. Men tiken upptäckte jägaren på 300 meters håll och sprang upp på kalfjället.
– Men det blåste kraftigt så jag misstänkte att de inte ville tillbringa hela dagen där uppe, säger Ulf Lindroth.
Han åkte och spanade i ett annat område, utan att få syn på någon ytterligare räv.
– Så jag åkte tillbaka till ytterligare ett område nära platsen där jag såg rävarna och lyckades upptäcka dem, sovande i daglegan på en grusås. Där kunde jag smyga in och skjuta den ena räven i legan. Den andra sprang iväg, men stannade till en kort stund och då kunde jag skjuta den också.
Den tredje räven hittades också vid kikarspaning uppe vid träd­gränsen mot kalfjället.
– Jag tog mig upp på en höjd där det brukar vara rävspår och kikar­spanade uppifrån och räven låg och sov på en klippa. Skottet fick jag ta uppifrån på långt håll i rak sidvind. Men den här gången satt det ändå, berättar Ulf Lindroth.

Så lockar du räv – rätt förutsättningar

Missade på fjärde räven

Men även solen har sina fläckar. En fjärde räv missade han skottet på.
– Jag tror det var en specifik, stor rävhane som gäckat mig flera gånger. På något vis kom jag åt slutstycket i sista ansmygningen så vapnet klickade.
Samtidigt fick rävhanen vind av jägaren och satte av i full fart innan Ulf hann repetera om.
– Så det blev långt håll och lite stressat på en räv i full fart. Jag tror inte att jag hade missat ifall första skottet inte klickat. Men det är bara att lära av misstagen.
Både Tom Wiklund och Ulf Lindroth har nu gjort ­bedömningen att det inte finns speciellt många rödrävar kvar vid fjällgässens ­häckningsområde – därav flytten.

Det gäller att få varje skott att göra skillnad i skyddsjakten. Foto: Lars Nilsson

Två olika vapen

Ulf använder sig av två olika vapen: en .204 Ruger används vid lock på kortare avstånd. På längre håll är det den mindre vindkänsliga 6,5×55 som gäller.
Han använder sig av olika taktik beroende på om skyddsjakten sker i mars eller april.
I mars under parningstid lockar han inte, då är rävarna inte alltid så intresserade av mat. I stället blir det att åka runt på snöskoter och kikarspana.
– Då är det också mer snö i fjällbranterna så det är lite enklare att spana fram en röd liten räv på långt håll, säger Ulf Lindroth.

Så lockar du räv – en lockräv i handen

Rätt förutsättningar

Under april är parningstiden över och då fungerar olika lockrop bättre. Men här krävs rätt förutsättningar – det vill säga skare där räven lätt kan springa och inte för mycket blåst – för då hörs inte locklätena.
– Trots allt är det relativt få röd­rävar på väldigt stora ytor så det krävs att det är svag vind. Rävarna ska helst höra locklätena på två till tre kilometer för att skyddsjakten med lock ska bli framgångsrik.
Men just förutsättningarna ska spela skyddsjägaren stora spratt under de dagar som följer efter Svensk Jakts besök på fjället.
Första morgonen kom tre decimeter lössnö, andra dygnet kom ytterligare en snöstorm med nästan obefintlig sikt.
– Och när jag fick mottagning visade väderprognosen bara skitväder de närmaste dagarna så det blev att jag avbröt i förtid, berättar Ulf Lindroth.