Radiobaserade hundpejlar med gps-funktion har blivit vanliga. Fördelen är att de är lätta att använda, kan uppdatera snabbt och många användare kan följa flera hundar med en egen handenhet. Nackdelen är ­begränsad räckvidd eftersom handenhet och halsband kommunicerar med radioteknik.

En rent gps-baserad pejl har obegränsad räckvidd, men ger bara information om position. Men nu ska vi ägna oss åt Garmins hundpejl. Vi har provat olika antenner på hand­enheten Garmin 320 och den ännu äldre Garmin 220. Som halsband har vi använt DC50 med originalantenn och ett ännu äldre DC40-halsband med olika antenner.

Kanske kan det tyckas märkligt att vi testar äldre, begagnad utrustning som inte längre finns att köpa. Förklaringen är helt enkelt att det finns mängder av denna utrustning i aktivt bruk i de svenska jaktmarkerna – och lär så göra en god stund framöver. Antenner till denna typ av utrustning är också något som ofta livligt diskut­eras hundförare emellan.

Byta antenn halsbandsenhet

Avbruten antenn är ett betydligt vanlig­are fel på halsbandet än vad många tror. Vi testade att montera en skadad antenn på ett Garmin halsband DC40. Antennen hade ett invändigt brott elva centimeter från antennens fästögla.

Trots en bra antenn på hand­enheten, ganska öppen, flack terräng och normalt vinterväder utan nederbörd var resultatet bedrövligt. Redan vid 700 meter tappade vi kontakten med halsbandet.

När vi ersatte den skadade antennen på halsbandet med en 48 centimeter lång antenn från ­Genzo hade vi kontakt till 5.500 meter. Sålunda en avsevärd skillnad. Med en eftermarknads­antenn på 44 centi­meter från Lafayette fick vi med samma förutsättningar kontakt till 4 500 meter. Klart godkänt det också.

Antennbyte kan vara enkelt

Att byta antenn på ett sändarhalsband Garmin DC40 är enkelt i teorin. Man lossar de två skruvar som håller sändaren vid halsbandet. Det låter enkelt, men om inte dessa skruvar har lossats någon gång tidigare kan de sitta som berget. Eftersom det är plast kring skruven är värmning inget alternativ och multispray har inte hjälpt undertecknad. Man drar lätt sönder krysspåret i skruven.

Har man dragit sönder ­skruvskallen återstår att försiktigt borra bort den. När man väl lossat hals­bandet är ­antennbytet mycket enkelt. Räddningen för att åter mont­era ihop sändare och halsband heter några varv med silvertejp. Inte vackert, men det fungerar. Man skär bara bort tejpen för metallplattorna där laddarens piggar ska ligga an samt för indikatorlampan på andra sidan. Starka buntband håller också ihop det, men fungerar sämre eftersom dessa hamnar i vägen när laddaren sätts på halsbandet.

Antennbytet på det lite nyare sändar­halsbandet av typ DC50 är lättare. Här lossar man fyra skruvar på ett skyddslock för att komma åt antennfästet. Skruvarna ­brukar sätta sig mindre hårt än på de äldre typerna av halsband. Men ­skruvarna med krysspår är små och kräver instrument­mejsel av anpassad storlek.

Rätt antenn på mottagaren

Våra tester i laboratoriet visar att Garmins originalantenner till såväl Astro 220 som 320 knappast är särskilt väl anpassade till hundpejlens frekvens på 155 MHz-bandet. Det bekräftas också av våra fälttester i kuperad terräng med relativt tät skog. Vid testet var det cirka en decimeter snö och viss upp­lega. Med såväl lång som kort Garmin­antenn avtog kontakten ganska ­drastiskt efter ungefär två kilometer.

Vid byte till en bra skogsantenn om 49 centimeter, väl kalibrerad till 155-bandet, ökade räckvidden. Med denna antenn hade vi kontakt till cirka tre kilometers avstånd.

Den antenn som gav längst räckvidd var teleskopantennen 3117 från Lafayette. På Astro 320 och mot halsband DC50 hade vi kontakt till 3,5 kilometer.

Bräckligt fäste

Man måste dock beakta att antennfästet på Garmin Astro är bräckligt. Många har fått erfara att mottagaren gått sönder på grund av eftermarknadsantenner som belastat fästet för hårt. Våra favoritantenner till Astro är därför ­teleskopantenner som är flexibla vid antennfoten. ­Lafayette 3101 (16–61 centimeter) och Lafayette 3117 (24–95 centimeter) är två exempel på bra antenner.

Notera dock att en teleskopantenn ska användas fullt utfälld. Inskjuten kan den fungera rent bedrövligt, vilket vi tydligt märkte på Lafayette 3101.

Vi noterade också att kombi­na­tion­en Astro 320 och halsbandet DC50 gav i genomsnitt 500 meters längre kommunikation än Astro 220 med halsband DC40. Våra tester visar också stor skillnad i räckvidd mellan kuperad skogsterräng och ­relativt öppet och flackt landskap. Om vi nådde maxavståndet 3,5 kilometer i skogen så nådde vi två kilometer längre i det flacka och måttligt ­beskogade landskapet.

Läs även

Mätning av antenner med anslutning SMA-hane för jaktradio och Garmin handenhet (pdf)

Mattias Lilja