Om du brukar jaga vinterripa har du nog sett den under någon vinterdag på skidorna – rödräven. Kanske sprang den över fjället någon kilometer från dig, tillsynes obekymrad men antagligen fullt medveten om din närvaro. Kanske satt den på ett krön några hundra meter ovanför dig och såg efter vart du tänkte ta vägen. Antagligen var den lika oåtkomlig som om den suttit på månen.

Sådan är räven på fjället. Därför är den jakt vi ska tipsa om här inte enkel. Det blir sällan lätt att skjuta rödräv med exempelvis en .22WMR på ett snötäckt kalfjäll, med undantag för en eller annan fräck fiskrensplockare eller stugräv. Men det går. Och det kan faktiskt bli ganska effektivt.

Hyvla toppen

Om vi bortser från att jakten kan vara frustrerande svår är vinterns ripjakter faktiskt ett ovanligt bra tillfälle att hyvla toppen av fjällens rödrävsstammar. Eftersom många jägare drar till fjälls kommer många att ha rävkontakt och därmed chans till rävjakt. Eftersom rävreviren är stora och individtätheten ganska låg behöver inte alla ripjägare skjuta en räv för att det ska märkas. Om bara de som råkar få bra tillfällen är väl förberedda och förvaltar chanserna kan summan bli en verklig viltvårdsinsats.

Ur det perspektivet är tidpunkten helt rätt. Rävarnas parningstid närmar sig. Får de vara ifred kommer revirparen att få valpar på försommaren och bli farliga grannar för allt småvilt. Rävjakt på senvintern kan minska antalet kullar i markerna. Det gynnar inte bara riporna utan även många andra arter.

Handlar om lockjakt

Under åren har jag skjutit en del räv i samband med vinterjakt på ripa. Ibland har jag åkt till fjälls enbart för att jaga räv. Under de senaste vårarna har jag haft ett länsstyrelseuppdrag att jaga rödräv i delar av Norrbottensfjällen där arten hotar fjällräv och fjällgås. Den jakten har bedrivits huvudsakligen som lockjakt. Erfarenheterna från dessa olika jakter har kokats ner till de tips vi presenterar här. Vi kan inte garantera att du skjuter räv om du följer dem, men vi kan garantera att du förbättrar dina chanser.

Du kommer att märka att i princip allt handlar om lockjakt. Lockjakt är inte det enda som fungerar, men det är utan tvekan din bästa chans att ta en räv med ett ripvapen.

I ett öppet fjällandskap är även små björkdungar och videsnår intressanta för den som söker rödräv. Illustration: Rolf Svensson

Räv på fjället steg för steg

1) Välj en kaliber som fungerar på räv. På statens mark ovan odlingsgränsen i Norrbotten och Västerbotten och på renbetesfjällen i Jämtland får man bara jaga vinterripa med hagel samt kulvapen i klass 3 och 4. Räv får jagas med hagel och kulgevär i minst klass 3. Effektiv lockjakt bedrivs med kulgevär, vilket betyder att du i den här situationen måste vara rustad med klass 3.

Bra val är .22WMR, .22 hornet, .221 Fireball eller någon av de lite ovanligare men extremt effektiva .20-kalibrarna (förutsatt att du lyckats komma åt helmantelkulor för ripjakten).

2) Rör dig smart i terrängen. Du vill inte exponera dig för räven i onödan. Om du använder skotern för att transportera dig till jaktområdet är det dumt att parkera exponerad mitt i en stor dal vars sidor du tänker jaga av under dagen. Stanna på andra sidan en knabbe och skida in, eller parkera skotern dold i björkskog, helst utan att köra dit längs en alltför synlig rutt.

När du sedan står på skidor ska du tänka lite mer storskaligt än vid ripjakten. En räv som ser dig på en kilometers håll kan vara förlorad, vilket förstås inte alls gäller för ripor. Undvik därför att åka över krön utan att använda kikaren flitigt mot de ytor som blir synliga längre fram. Spana kilometervis när du får chansen. Rör dig sakta och gör spaningen innan du visat dig alltför tydligt.

Foto: Ulf Lindroth

3) Spana mot rätt platser. Försök alltid att upptäcka räven innan den upptäckt dig. Om räven upptäckt dig först är det ofta klokast att inte göra något jaktförsök alls, för att undvika att den lär sig förknippa lock med människor. Då kan den fortfarande ge en god chans en annan dag.

Rikta kikaren extra länge mot följande nyckelbiotoper:

• Branta sydvända sluttningar med björkskog just under kalfjället. Sådana platser verkar ofta vara centrum i lokala rävrevir, kanske tack vare en kombination av solvärme, lä och ett visst skydd från insyn. Trånga raviner och framtinade stenbranter är extra intressanta. Ofta ser du räven hoprullad som en boll på en snödriva inne under björkarna eller alldeles vid foten av en solbelyst sten.

• Alla platser där du ser ovanligt många rävspår i snön. I rätt ljus syns rävspår kilometervis i kikaren. Spårkoncentrationer kan avslöja platser där rävarna gärna vilar, kanske i anslutning till ett gryt, men de kan också visa var rävarna hittat ett renkadaver. I det senare fallet är det inte ovanligt att även dagtid upptäcka rävar vid kadavret eller på väg till eller från det. De kan även ligga i daglega alldeles i närheten.

• Steniga och branta sydsluttningar uppe på kalfjället. Rävar som vistas högt i fjället ligger gärna brant för att få överblick och säkerhet. Uppe på en snödriva vid foten av ett solbelyst stenblock kan de hitta ett lite extra varmt mikroklimat.

Blåsiga dagar hittar du troligen räven på läsidan av ett stenblock. Soliga och lugna dagar hittar du dem lika ofta uppe på toppen av en sten eller en hög snödriva. När vädret är behagligt verkar det lite vanligare att rävarna väljer bort branterna och bara tar daglega uppe på en hög snötäckt sten ute på fjällheden.

• Solbelysta läsidor under kalla blåsiga dagar. Uppe på fjället är det inte ovanligt att det blåser en kall vind trots att solen skiner. Då väljer rävarna ofta att ligga på snön i lä under en hängdriva, nästan alltid på en plats där solen värmer. Du ser dem på flera kilometers håll som en liten mörk rund boll på den obrutna snön under drivans överhäng.

• I anslutning till videsnår eller björkdungar uppe på ett i övrigt snötäckt och flackt kalfjäll. Allt som ger lite struktur i landskapet verkar ha en dragningskraft på de rävar som vistas i extremt exponerade miljöer. Kanske ger videsnåren även bättre chans till lyckade jakter på ripa, hare eller smågnagare. Spana inte bara mot videsnåren utan även mot låga grusryggar eller stora stenar i anslutning till dem.

Bli inte förvånad om fjällets rävar är aktiva dagtid. Även en räv i lega brukar genast springa upp om den hör ett lockläte.

4) Behåll lugnet. En rävobservation ute på fjället kan skjuta in en rejäl dos adrenalin i blodomloppet. Påminn dig själv om att du oftast har gott om tid. Har du upptäckt en räv som inte upptäckt dig bör du se till att allt är till din fördel innan du rör en lockpipa. När den första tonen är blåst har du satt tändstickan till stubinen och då kommer du inte att kunna skaffa fler fördelar eller reparera eventuella feltänk.

Särskilt en räv i lega är en fantastisk möjlighet. Förvalta den väl. Tänk ut var du vill vara då du börjar locka och hur du ska ta dig dit i skydd av terrängen.

Andas sedan djupt, titta på räven och terrängen en gång till och säg dig själv ärligt att du inte valt en halvdålig plan bara för att du är ivrig. Det är nämligen så här: Väljer du passet helt rätt skjuter du troligen räven. Väljer du passet som en dålig kompromiss skjuter du den troligen inte. Resultatet av jakten avgörs när du sätter dig när för att locka. Passvalet är allt.

5) Välj passet perfekt. Vi antar att du vet var räven är. På fjället finns den chansen och eftersom rävstammarna är glesa och du har ett vapen med relativt kort räckvidd i en väldigt öppen och exponerad miljö bör du nästan uteslutande locka om du upptäckt en räv och annars fokusera på riporna. Att locka på måfå under ripjaktsdagarna leder i praktiken oftare till skrämda och upplärda rävar än till skjutna rävar.

Se ut ett pass på en halv till en kilometers avstånd från räven, om det är möjligt att komma så nära utan att riskera upptäckt. Du behöver inte se räven från passet, det räcker att du vet var den är. Faktum är att det är en fördel om det inte är fri sikt mellan pass och räv, det minskar risken att bli upptäckt. Åk en så stor omväg som krävs för att nå passet osedd (och ohörd).

När man lockar mot en sedd räv kan man till nöds locka rakt mot vinden, trots att det är ett misstag i alla andra rävlockssammanhang. Men rak motvind är inte lika bra som sned motvind. Lockar du i sned motvind kan du förutsäga var räven kommer att gå ifall den är det minsta försiktig och försöker ta vind av dig. I den sektorn måste du ha fri sikt utan låglinjer eller buskridåer där räven kan passera dold. Det är ett absolut krav. Detsamma gäller förstås om räven kommer rakt från legan mot dig.

Om du har ren sidvind då du sitter vänd mot rävens position ökar rävens chanser att komma in i passet onödigt långt ner i vind. Å andra sidan ökar dina chanser att vara med på en eventuell annan räv som rusar in från ett oväntat håll och hinna ta den innan den fått din vittring. Det är inte så ovanligt med en överraskningsräv, eftersom revirparen ofta vistas ganska nära varandra under senvintern. Välj alltså mellan att sätta dig i sned motvind eller ren sidvind.

Sammanfattningsvis: Det perfekta passet är ett dit du kan ta dig utan att exponera dig för räven. Det ligger ungefär 500-1000 meter från räven. Det låter dig locka snett mot vinden eller i sidvind mot räven. Det låter dig sitta mot en sten eller någon björk som hjälper dig att försvinna i terrängen och det medger obruten sikt ett skotthåll i riktning mot räven och i den riktning där den kommer att passera om den försöker komma runt dig för att ta vind. Kan du sitta i skugga med solen i ryggen är det förstås ännu bättre, men det är bara undantagsvis allt stämmer så bra.

Hittar man ett färskt spår när snön vräker ner är räven inte långt borta. Då kan det löna sig att följa spåret till första bästa lämpliga pass och locka direkt. Foto: Ulf Lindroth

6) Var förberedd. När du stoppar ner lockpipan i en ficka ska du också stoppa ner en ansiktsmask och handskar. På ett öppet kalfjäll bör du göra ditt bästa för att försvinna.

I ryggsäcken bör du även ha ett bra benstöd för sittande skytte. Du blir snabbare och flexiblare om du väljer att sitta istället för att ligga. Om du ändå väljer att ligga bör du ha ett benstöd istället för ryggsäcksstöd. Det är mycket smidigare om du måste vrida dig mot en uppdykande räv. Och den kommer inte att komma precis där du trodde.

Har du en avståndsmätare bör du mäta ut några punkter i terrängen innan du börjar locka, så att du vet var du kan skjuta.

Själva lockandet kräver sällan någon större finess. En räv på vinterfjället är hungrig och om den inte har några dåliga erfarenheter av lockjakt kommer den på ett vanligt harskrik. (Det är därför du ska undvika att locka i situationer där det är troligt att du misslyckas. Den som skidar runt och vaccinerar rävar mot lockläten får inga viltvårdspoäng för sin goda vilja.)

7) Spåra till pass. När det ligger nysnö, eller ännu hellre då det fortfarande snöar, är ett färskt rävspår mycket intressant. Följer du det försiktigt och spanar noga kan du få syn på räven. Men du kan också komma till ett pass där du helt enkelt kan locka efter spåret, eftersom du har en klar uppfattning om var räven borde vara.

Ett lockpass efter ripjaktsdagens slut kan förstås också ge räv. Har man sett spår som pekar mot ett särskilt område kan det till och med vara effektivt.

8) Plan B. Även på vinterfjället kan det hända att en räv ignorerar locklätet, även om det är ovanligt. Kanske lockade en ripjägare på samma räv för ett par dagar sedan. Det betyder inte att du måste ge upp. En räv du upptäckt i lega kan under vissa förhållanden skjutas vid ren smygjakt. Bäst är den chansen om det ligger mjuk snö och dessutom blåser. Då har räven liten chans att höra en försiktig jägare.

Ta ögonmärke dels på var räven ligger, dels på en plats där du borde ha skottläge. Smyg mot vinden längs en väg som låter dig vara osynlig i så hög grad som möjligt. Vill du kontrollera att räven ligger kvar under ansmygningen gör du det ytterst försiktigt.

Harskrik är ett effektivt lockläte på vinterfjällets rävar.

9) Vänta ut räven. Det är inte ovanligt att rävar på fjället rör sig över stora ytor varje dygn. Det är en av flera anledningar till att lockjakt på måfå inte är så effektivt som man skulle önska. Vill man jaga räv riktat kan man inte alltid räkna med att få ögonen på en räv och lägga upp jakten efter det. Då kan man istället sätta sig och spana från en plats med god sikt.

Om man har flera kilometers sikt över en dal där det finns gott om rävspår är chansen god att man förr eller senare får syn på räv, åtminstone om man tillbringar några spaningstimmar där morgon eller kväll.

När räven är upptäckt har man ett par alternativ, åtminstone om man sitter i ett någorlunda lämpligt pass.

Om vinden ligger bra i förhållande till rävens position kan man börja locka omedelbart. I lugnt väder kan en räv höra kraftigt lock på minst tre kilometers håll. Den kanske inte reagerar så tydligt, men ofta börjar den dra sig åt rätt håll. Ju närmare den kommer, desto fortare brukar det gå.

Om vinden är fel eller det är något annat som talar mot att locka omedelbart kan man ta skidorna till ett bättre pass. Gör förflyttningen då räven är dold i terrängen och välj att smyga mot ett lämpligt pass snarare än mot räven. Tänk på att vara ganska snabb, för även om locklätet når långt kan en räv under förflyttning färdas snabbt och i värsta fall vara för långt borta när det blir dags att locka. Om du ser att räven upptäcker dig på vägen till passet måste du avstå från att försöka locka. Det kommer inte att fungera.